Gamla plåtleksaker kan kosta mycket, på utställningen visas också en mängd andra leksaker från olika tidsepoker.
I magasinen hos Gotlands museum finns enorma samlingar, bland annat leksaker från stenåldern fram till i dag, som visas i en ny utställning på museet.
– Det där är en säl, som arkeologerna hittade vid en utgrävning här i Visby, säger utställningsansvarige Mathias Strömer och pekar på en oansenlig liten bit, flera tusen år gammal.
De flesta leksakerna är nyare. Risken, när barn och barnbarn vuxit upp, är att de röjs från vindar och källare och slängs på tippen.
– Hjärtat i mig säger, skänk dem till Clowner utan gränser, Rädda Barnen eller Läkare utan gränser – där kommer de till nytta. Hjärnan i mig säger: Kontakta ditt museum, säger Mathias Strömer och berättar att många leksaker har ett oväntat högt värde.
Gotländska mor- och farföräldrar kan sitta på en guldgruva. Till de verkliga dyrgriparna hör riktigt gamla tennsoldater.
– Jag törs inte säga vad den är värd ute på marknaden, säger Mathias Strömer, pekar på ett gjutet duvslag bland en massa tennfigurer till en bondgård, och berättar att 100 000 kronor till en samlare på nätauktion inte är orimligt.
Bland äldre dockor i trä finns en stickad Ingemar Stenmark, efter beskrivning i Ica-kuriren 1974, och en Barack Obama i plast från 2007.
– Den tror jag kan bli framtidens dyrgrip, säger Mathias Strömer om den före detta amerikanska presidenten som leksak.
Tennfigurer från mitten av 1800-talet är plattare än dagens, och kan vara värda massor. Mathias Strömer pekar på ett duvslag i tenn, som han tror kan kosta omkring 100 000 kronor.
Blå små smurffigurer kan tyckas värdelösa, redo för plastinsamlingen. Inget vore värre.
– Den där med blont hår är ovanlig. Den skulle nog kosta 500 kronor, och den där skulle jag tro kostar uppåt 1 000 kronor, säger han om en annan smurf, och visar den godisautomat av modellen PEZ som är hans egen:
– Den kostar 11 000 kronor på E-bay!
Att han inte längre har kvar sin röda View-Master, leksaksmodellen för runda skivor med små bilder till, ångrar han i dag.
– Framförallt är det vissa av skivorna som är värda rätt stora pengar, säger Mathias Strömer och berättar att de fanns med olika motiv och var ett sätt för barn och unga att, långt före internets tid, få se lite av omvärlden.
Mathias Strömer visar sin godisautomat av modellen PEZ, som kostar 11 000 kronor på nätet.
Till de allra äldsta föremålen bland leksakerna hör dockor.
– Arkeologerna har hittat dockor i egyptiska och grekiska gravar som är 5 000 år gamla, säger Mathias Strömer och visar ett urval betydligt mer sentida och från Gotland.
Dockor täljda i trä utan armar vittnar om tidiga klasskillnader, gentemot flottare dockor med kläder och huvuden i porslin.
– Leksaker är som ett tidsraster genom historien, och man kan lära sig mycket genom dem, säger han.
Barbapappa och smurfar, färgglada leksaker som är eftertraktade hos samlare.
Vad som blir framtidens dyrgripar av dagens leksaker är svårt att veta, om det är Pokémonkort eller My Litte Pony-grejer?
– En utmaning i dag är att veta vad som är typiskt för vår tid, konstaterar Mathias Strömer och uppmanar den som har gamla leksaker liggande att inte slänga dem utan att först ha kollat om ett museum eller en välgörenhetsorganisation vill ha dem.
Mathias Strömer med en View-Master från 1970-talet.
Utställningen pågår hela vintern, fram till 5 mars nästa år, och Mathias Strömer hoppas att den ska roa mor- och farföräldrar lika mycket som dagens unga. De kan pyssla, hoppa hage, kasta säck, eller kika in i den ”Tittofon” som han lånat från Svenskt barnbildbibliotek, innehållande ett urval teckningar och barns egna berättelser.
Mathias Strömer konstaterar att barnens rätt har stärkts genom historien.
– 2020 fick barnen rätt att leka. Då blev det lag, enligt FN:s barnkonvention.
Mathias Strömer demonstrerar en "Tittofon", där barns egna teckningar visas tillsammans med deras röster i luren.