Det som började i liten skala, som en del av farsarvet till sin son, har nu tagit formen av en riktig roman. Det är berättelsen om en uppväxt i folkhemmet, i ett arbetarhem med så tydligt klassperspektiv.
– Meningen var alltså ett litet häfte till sonen, men så hade jag turen att träffa Stephan Carlsson på Eddys förlag, han tyckte berättelsen var värd att ges ut till en större publik, säger Mats Hermansson.
Kommande vecka släpps boken "Farsan" i barndomsstaden Örebro, lördagen den 26 september signerar Hermansson romanen i sin gamla hemstad Visby.
För så var det ju, i 13 år var Visby familjens "hemma". Mats var kyrkoherde i Visby domkyrkoförsamling, men tvingades lämna tjänsten efter att inte längre åtnjutit Kyrkorådets förtroende. I juli gick flyttlasset till fastlandet och Uppsala.
Mats arbetar nu halvtid som präst i Ovanåker-Alfta församling. I övrigt ägnar har stora delar av tiden åt sitt målarintresse.
Men det senaste året har alltså inneburit många timmar vid datorn. När han blev av med tjänsten lösgjordes en hel del tid till att dyka ner i det förflutna och det redan skrivna.
Det kom att ta mer kraft än Mats hade räknat med.
– Historien blev närvarande på ett sätt jag inte var förberedd på, minnena har sköljt över mig. Det har varit en slags debriefing, faktiskt, säger han.
”Farsan” är, säger han, en hyllning till pappa Harry, verktygsmakaren, som var Mats stora idol, som fäder ofta är.
Han som tog med Mats på fotboll och fisketurer, som tog parti för Palme och Vietnam och som gav sonen en politisk skolning när omvärlden sköljde in över folkhemmet.
Men det var också en far som söp, som seglade med vikingsbåten, som han sade. Det var Explorer-flaskan med ett skepp på etiketten.
– Perspektivet är från våningssängen i pojkrummet där jag och brorsan alltid hade dörren på glänt för att känna av stämningen. Man var alltid på vakt, säger Mats, som i juli berättade om sin uppväxt i en Du&jag-intervju.
Pappa Harrys klassförakt var monumentalt, Mats själv gjorde en klassresa till akademiska studier och så småningom en prästtjänst.
Det där krockar i honom:
– Den klassresan kan vara svår att hantera med det underifrånperspektiv jag har med mig frånuppväxten, säger han.
I dag har han försonats med sitt förflutna, inte minst via den här boken. Om en svår och trasig men också vacker uppväxt och en pappa som är borta sedan många år.