I det större av de två utställningsrummen finns både skulpturer och tavlor. Ibland blixtrar färgerna till, annars går de flesta verken i svartvitt. Vilket inte är så konstigt med tanke på att Barbro Hedström dels är fascinerad av rymden, dels vill visa att svärta aldrig är kompakt.
– Vi befinner oss i en turbulent tid, både politiskt och ekonomiskt. Se bara på hur många ungdomar som är drabbade av psykisk ohälsa. Men jag vill visa att det ändå alltid finns ljus i mörkret, säger hon.
På lördag invigs hennes utställning, med namnet "Ut i ljuset", på Galleri Gotland. Det är hennes första utställning på ön och den varar till i början av september.
Barbro Hedström studerade under 70-talet konst i London, Stockholm och Prag. Sedan dess har hon arbetat som konstnär. Hennes konst går att hitta på flera platser runtom i Sverige. Bland annat i Värmland, där hon också bodde i 15 år.
I dag bor hon i Stockholmsförorten Sundbyberg, men har många konstnärsvänner på Gotland. Inför en utställning med kalkstensskulpturer kommer hon i augusti att arbeta några dagar på Sudret.
Många av utställningens verk är tavlor, skapade i såväl tusch, krita och akryl. Trots det ser sig Barbro Hedström framför allt som skulptör. När hon bodde på landet i Värmland hade hon utrymme att arbeta med flera meter höga skulpturer, något som förändrades efter flytten till Sundbyberg.
Hon berättar att många av de större skulpturerna nu står i förråd och att hon inte vet vad hon ska göra av dem.
– De står bara där och väntar på att skänkas till någon stackars kommun, säger hon med ett skratt.
Trots tankarna på hur omvärlden ser ut har hon inte aktivt arbetat med utställningen utifrån olika samhällsproblem. Hon beskriver istället en process där skaparkraften får flöda och efteråt förstår varför konsten hon har skapat ser ut som den gör.
– Det var först när jag var klar med utställningen som jag kunde göra kopplingen med världsläget.
Mitt på golvet står en skulptur i en grönaktig färg, skapad i patinerad koppar. Det är en skalenlig modell av ett verk hon för Statens konstråd skapade till kvinnofängelset Hinseberg. Originalet, som är tio gånger större än modellen, ville hon först döpa till "Resning".
– Men då sa de till mig att de intagna kvinnorna inte kunde förvänta sig någon resning, och att namnet behövde bytas. Då fick den heta "Vingslag" istället.