Det är ett dunkelt ljus i salen på medeltidskrogen Kapitelhusgården. På de grovhuggna stenväggarna hänger röda bonader och i ett av fönstren står två slitna träsköldar. Åhörarna anländer stötvis och sätter sig och småpratar på de enkla träbänkarna.
Föreläsaren Mårten Lagerstedt hälsar folk välkomna och ställer fram fler bänkar där det behövs. Han är lite trött.
– Vi hade en mjödträff igår, med ett 30-tal personer. Det blev några glas innan jag gick hem.
Det var under Medeltidsveckan 2009 som Mårten Lagerstedt smakade mjöd första gången. Han hade aldrig varit förtjust i vare sig vin eller öl, men föll omedelbart för mjödet. Inom några år hade han själv börjat brygga.
Han vet mer än de flesta när det handlar om mjöd, men när han inleder sin föreläsning i ämnet börjar han från grunden:
– Om det är en sak ni ska ta med er härifrån, så är det detta: mjöd är inte öl, säger han till den nästan fullsatta salen.
– Enkelt uttryckt kan man säga att mjöd är ett honungsvin. Men det är också anfadern till all jäst alkoholdryck. 9 000 år gamla mjödrester har hittats i Kina.
Johan Strömhielm från Stockholm är en återkommande besökare av Gotland och Medeltidsveckan. I vit särk och mörka byxor sitter han på en av salens bakre bänkar. Han har en oanvänd bryggutrustning stående hemma, och hoppas att dagens föreläsning kan få honom att börja göra eget mjöd.
– Jag har tittat på några Youtube-videor om hur man gör, men inte mer än så.
Med en familjestuga i Kappelshamn har han varit på Gotland nästan varje sommar i hela sitt liv. Intresset för Medeltidsveckan fick han av fastrar som länge varit engagerade i den.
– Och med en sådan här föreläsning får man lite bildning på samma gång, så det är perfekt.
Mjöd är i grunden ett jäst honungsvatten, som kan smaksättas med bär, frukter och örter. Det som framför allt särskiljer mjöd från andra alkoholhaltiga drycker är att honung används för att få igång jäsprocessen. Det är när jästen äter av honungen som alkohol bildas.
Beroende på hur mycket smak mjödet ska få kan smakgivaren, exempelvis hallon, ligga med i jäsningen under olika lång tid. När mjödet har jäst färdigt – och enligt Mårten Lagerstedts rekommendation nått en alkoholprocent på 10-14 procent – dödas jästbakterierna och det tappas över i en ny behållare. På så sätt rensas jästresterna bort och mjödet blir klarare.
– Det ska helst bli kristallklart, säger Mårten Lagerstedt.
Stämningen under föreläsningen är god. Åhörarna skrattar ofta och är inte rädda för att ställa frågor. Trots ämnet och den medeltida inramningen sitter många med sina telefoner uppe för att skriva ner sina nya kunskaper.
Många associerar nog mjöd med vikingar och gästabud på stora gårdar. Och Mårten Lagerstedt påtalar flera gånger mjödets koppling till vikingatiden.
– Kom ihåg att mjöd är gudarnas dryck. Det ska delas, ges bort och drickas i grupp för att undvika deras vrede.
Och han lever som han lär. När föreläsningen är slut bjuder han på smakprov av sitt eget mjöd. De flesta åhörarna ställer sig genast i kö.
I små plastglas får de några centiliter av de två sorter han tagit med sig – ett björnbärs- och ett röda vinbärs-mjöd. Johan Strömhielm smakar på det senare och nickar uppskattande. Han har blivit inspirerad av föreläsningen.
– Svarta vinbär kan nog också bli bra. Det skulle också vara kul att göra ett julkryddat mjöd, med nejlika, stjärnanis och saffran.