Det är Gotlands museum som fram till den 31 januari nästa år kommer att stå värd för utställningen ”Plundring – början till ett folkmord”. Den bygger på böcker som journalisten Anders Rydell har skrivit om nazisternas plundringar av konst och kultur både innan och under andra världskriget.
– Den kan ses som en konsutställning. Men också som en plattform för debatt. Den är öppen för allmänheten, men vi kommer också att ha speciella visningar för skolklasser, säger Mathias Strömer, utställningsansvarig på Gotlands museum.
I en mörk sal presenteras utställningen i enkla trälårar. De efterliknar de lådor som nazisterna packade stöldgods i under plundringen av framför allt Europas judiska befolkning.
I lådorna trängdes verk av bland Vincent van Gogh och Gustav Klimt, men även musikinstrument, smycken och möbler. De fylldes dessutom med de över 100 miljoner böcker som det tyska krigsmaskineriet kom över. Lådorna samlades i gigantiska magasin, men hamnade inte heller sällan i högt uppsatta nazisters privata ägo.
– Det fanns särskilda plundringstrupper. Så stölderna var inte något som skedde ”vid sidan av” den vanliga krigföringen. Det var ett tydligt ideologiskt vapen för att utrota judisk kultur och historia, säger Mathias Strömer och tillägger:
– Det var en förberedelse inför Förintelsen.
I många fall sålde nazisterna också stöldgodset, för att dra in pengar till regimen. På så sätt kom plundringen också att bidra ekonomiskt till nazisternas brott mot mänskligheten.
Under de senaste decennierna har familjer som plundrades av nazisterna drivit rättsprocesser för att återföra stulna föremål till sina släkters ägo. Stöldgods som efter kriget hamnade i konstsamlingar och på museer världen över. Enligt Mathias Strömer har Gotlands museum inga sådana föremål i sina magasin.
– Men det är en fråga som självklart berör oss ändå, säger han.
Utställningen har tidigare visats upp i såväl Stockholm som Malmö och Kalix. När turen nu har kommit till Visby kommer den även att berätta om nazismens historia och organisering på Gotland. Men endast muntligt, vid visningar för bland annat skolklasser. Inga informationsskyltar om gotländsk nazism kommer att ställas ut.
– Vi har valt att ta det pedagogiska greppet, för att kunna lyfta tankar och föra diskussioner tillsammans, säger Mathias Strömer.