Anita Linde (1945-2011) har en smått legendarisk status inom Sveriges bokhandlarkretsar. Hon var skåning i hjärta och själ, men blev riksbekant genom sin medverkan i tv-programmet "Sköna söndag". Sedan 2012 delas Stora Anita Linde-priset ut till bokhandlare som verkar i hennes folkbildande anda.
– Jag minns ännu när jag såg henne första gången i rutan. Det som slog mig var hur vältaligt hon tipsade om böcker. Efteråt ville jag läsa allt hon tipsat om, säger Roland Salemark, som driver bokhandeln Wessman & Pettersson på Adelsgatan i Visby sedan många år.
För några veckor sedan fick Roland reda på att han blir den senaste i raden att motta priset som instiftats till Anita Lindes minne. När vi gör denna intervju ska han inom kort bege sig till Lund och Skissernas museum för prisceremonin, som ägde rum under lördagskvällen.
– Det känns ju lite speciellt i och med att jag och Anita lärde känna varandra senare. Vi träffades första gången när vi satt i samma inköpsgrupp på Bokia-tiden. Hon var precis som på tv: Skärpt, varm och alltid nära till skratt. Vi fattade tycke för varandra och blev vänner. Men ... Hon gick bort alldeles för tidigt, säger Roland Salemark.
Har du låtit dig inspireras av henne i rollen som bokhandlare?
– Jag tror det, ja. Framför allt i det där att en bokhandel ska vara mer än en butik. Det ska vara en plats för samtal och möten om böcker och läsning. Jag har därför satsat mycket på boksigneringar och författarprat. Och så såg även Anita på saken. Hon var en stor folkbildare. Även bredden i vårt sortiment är nog lite i hennes anda.
Enligt Ola Jönsson, som sitter i juryn för Anita Linde-priset, är Roland Salemark den person som blivit "nominerad flest gånger, varje år och från flera olika håll, från författare, tidigare mottagare av priset, andra bokhandlare och från kunder och förlag".
– Ja, jag hörde något om det. Man blir ju lite konfunderad. Jag har inte ens fått se någon motivering. Genom åren har jag lämnat in förslag på pristagare, men det fanns inte på kartan att jag skulle hamna i det där sällskapet. Men det är förstås oerhört roligt och hedrande.
Det kanske känns lite förmätet att gissa, men varför tror du att så många nominerat dig?
– Kanske för att jag älskar mitt jobb. För att jag ÄR mitt jobb. Och det skiner väl igenom när jag pratar med människor om läsning.
Det fanns en tid då många befarade att den klassiska bokhandeln skulle konkurreras ut av handeln på nätet. Riktigt så blev det inte.
– Vi har aldrig sålt så bra som nu. Vi är en del av inköpssamarbetet Ugglan och har därför lite insyn i hur det går för bokhandlarna i Sverige. Det har funnits viss oro på vissa orter när ägarna bestämt sig för att dra sig tillbaka. Men det som är så glädjande är att det finns yngre som vill ta över i de flesta fallen. Jag är också övertygad om att någon annan kommer att vilja ta över här när jag kastar in handduken. Det är något med en bokhandel. En stad utan en sån har ingen ... själ.
Lite smolk i bägaren finns dock. Årets utdelning av Anita Linde-priset tycks nämligen bli den sista någonsin.
– De sparade det bästa till sist. Nä, skämt åsido. Det känns lite trist att priset försvinner. Det finns egentligen inget annat bokhandlarpris, och jag tycker att detta bidragit till att vidga vyerna inom branschen.