Det är eleverna på Gotlands folkhögskolas fotolinje, textillinje och skrivarlinje som nu i olika former ställer ut på Fornsalen. För eleverna på skrivarlinjen i Fårösund är det första gången.
– Det är jättespännande, det har varit en väldigt intressant process att tänka ut hur vi ska ställa ut text på ett nytt och spännande sätt och inte bara sätta upp texter på väggen, säger Miriam Öhman.
De har jobbat utifrån temat ”Äga rum” och landade i att bygga upp en skrivarlya. Med hjälp av föremål från museet, skolan och deras egna hem på internatet i Fårösund har de omvandlat museets gammaldags handelsbod till en inspirerande skrivarlya. I rummet hänger skrivövningar som uppmanar besökarna att själva fatta pennan, till exempel ”Titta ut, gör en miljöbeskrivning av vad du ser”.
– Det är kul att vi gör något kollektivt, annars kan en utställning lätt bli något individuellt, säger Miriam Öhman.
Under lördagen kommer eleverna från skrivarlinjen sitta i skrivarlyan och skriva, nästa lördag blir det uppläsning.
– Utställningen kommer att växa fram av det vi suttit och skrivit, säger Jonas Siwe.
I nästa rum visar elever från textillinjen i Hemse verk i olika textila tekniker på temat "Dolda vävar". En av utställarna är Annelie Nilsson, som efter 15 år som polis tog ett års paus från polisyrket för att gå på textillinjen.
– Jag har alltid haft lust att göra det men inte haft råd, jag har haft barn hemma, men nu har jag inte det längre. Jag ångrar inte att jag gjorde det, det har varit jättekul och jag har lärt mig mycket också, säger Annelie Nilsson, som nu ska tillbaka till jobbet som polis.
”Di sma unda' jordi och de gotländska skatterna” heter hennes verk, en värld inrymd i en resväska.
– Jag har tovat i tyg, siden och ull, berättar hon.
Klasskamraten Yvonne Ledins verk ” har lånat sina färger från havet.
– Den är inspirerad av havet i stort men också av Ran och hennes döttrar, färgerna bygger på namnet på vågorna, säger Yvonne Ledin, och visar sin nunotovade kappa med tillhörande nät.
I utställningens tredje rum tolkar eleverna från fotolinjen i Hemse temat ”Undantag”. Mitt i rummet står en stor skärm med samma bild på båda sidor, en ansiktslös kvinna i kritstrecksrandig kostym, med ett paraply monterat över. Det är Moaz Altawils tolkning av psykiatrikern Carl Jungs teori om mannens omedvetna kvinnliga sida – Anima.
– Det handlar om att män pressar ner alla känslor som handlar om kärlek och som är mjuka. Jag kommer själv från Syrien, från en kultur där det anses omanligt att våga gråta eller visa andra känslor, säger Moaz Altawil.
– Det är en kvinna i en mans kropp och det jag försöker gestalta är jag.
”Stanna, tystna, lyssna”, kallar Mira Jansson en svit om sju svartvita bilder, en sorts långsamhetens lov som hon låtit växa fram i stillhet i mörkrummet.
– Det är ju väldigt mycket som händer hela tiden, men när vi står stilla händer det också något, med mig i alla fall, och det är det jag har försökt illustrera, säger Mira Jansson.
Vägen fram till en färdig utställning har varit lång, en process Mira Jansson beskriver som spännande. Nu kan hon och hennes klasskamrater, och för den delen museibesökarna, se resultatet av deras arbete.
– Det är så kul när bilderna kommer upp på väggarna – man blir glad som ett barn, säger Mira Jansson.