"En hederlig jul", så heter årets julkalender på SVT. Den handlar om familjen Knyckertz och är en julsaga om en bovfamilj i en tvärtom-värld. Där är tjuverier det normala och hederlighet något främmande. Hemma hos familjen Schwan i Visby, har julkalendern varit ett stående tecken på att julen närmar sig, under många år.
– Det har ju blivit några julkalendrar genom åren. Jag har alltid älskat sagor. "Stjärnhuset" (sändes 1981) håller jag högt. Sen har vi "Trolltider" (sändes 1979 och repriserades 1985), den har jag sett om några gånger. Bland julkalendrar i lite mer närtid så gillade jag "Tjuvarnas jul" (2011), säger mamma Hanna Schwan.
Hanna och Per-Jonas har fem barn i åldrarna fem till sjutton år. Det har med andra ord kikats på julkalendrar under många år i familjens vardagsrum.
De två yngsta barnen, Tyra, åtta år och Ivar, fem år, minns förra årets julkalender, "Mirakel", väl. Den uppskattade de båda.
– Jag kommer ihåg den julkalendern med den där svarta bollen, säger Ivar.
Tyra fyller i:
– Det var förra året och det var ett svart hål som gjorde att barnen skickades tillbaka i tiden.
Efter att ha sett första avsnittet av "En hederlig jul" var det samlade intrycket att man kommer att fortsätta kika på årets kalender.
– Den är jättebra! Jag kände att jag fastnade direkt. Jag ser fram emot nästa avsnitt jättemycket, säger Tyra.
Var det någon karaktär som du fastnade för?
– Jag gillar flickan i familjen. Hon verkar rolig, säger hon.
Avsnitten på 15 minuter sänds morgon och kväll i SVT och finns också tillgängligt online samma dag.
– Även om det finns ett brutalt utbud att se på, så funkar det här formatet. Avsnitten på en kvart gör att handlingen byggs upp varje dag och det går alltid att se någon gång på dygnet liksom. Jag tror att julkalendern är rätt viktig i vår familj ändå, konstaterar Hanna.
Vidare tror hon att "En hederlig jul" har något som tilltalar en bred publik.
– David Sundin (spelar pappa Bove) känner hela familjen igen sedan tidigare. Efter första avsnittet känner jag att jag bara vill se mer. Julkalendern, inte bara det här året, lyckas varje år underhålla vuxna och barn. Det är en mysig tradition, det finns absolut ett värde i det, säger Hanna och avvärjer Ivar från att stjäla ytterligare en lussebulle.