Han kallar det ett tribute-band, det han är ute med, Mikkey Dee. I nära 25 år var han hårdslående trummis i bandet, fram till frontmannen Lemmy Kilmisters död i december 2015 då även bandet gick i graven.
– Jag fick frågan tidigt i våras om jag ville göra en grej i Göteborg, spela några låtar och berätta om karriären, berättar han på telefon.
Det blev utsålt och succé, inte unplugged som några andra före honom. Nej, fullt blås tillsammans med två yngre musiker, Viktor Skatt och William Dickborn.
Med det mottagandet i ryggen hörde han sig för om det fanns intresse även ute i landet. Han har ju tid, bandet Scorpions – där han nu trummar – har paus till mars nästa år.
Och nog var han välkommen! Utsålt överallt, 13 event.
…och för första gången lirar han nu därför i Visby, där denna lilla turné tas i mål. Det blir gamla Motörhead-dängor och i mitten ett break där han berättar historier och minnen.
Sådana lär finnas. Efter en första skolning i banden King Diamond och Dokken kom han 1992 med i Motörhead, ett av världens mest ikoniska och högljudda rockband.
I nära 25 år var han medlem, medverkade på 13 album och lirade över 5 000 gig på alla kontinenter. Motörhead finns i hans DNA.
– Det går ju inte att undgå, inte efter så många år och en så stor del av mitt liv, säger han.
Men trots alla år på vägarna, i luften och på scener har han alltid fortsatt att vara en ”go gubbe från Göteborg”. Det är med familjen och hustrun Mia han laddar batterierna, då som nu.
Han minns ett gig på Wembley med Ozzy som special guest på lördagskvällen, på måndagen satt han med andra föräldrar och diskuterade maten på barnens skola.
– Det kräver att man är en vanlig pappa, det går inte att glida in som någon självupptagen rockstjärna där. Rubriken på mitt sommarprogram var ”En vanlig kille som lirar jävligt bra trummor”. Så är det, men jag har jobbat för det också.
Men rockstjärna är han, åtminstone under en del av livet. När han lyfter från Landvetter är det lättare att till dels gå in i rollen än när han går i kortbrallor, rensar i trädgården och äter Hönö-kaka.
Bland annat har han slängt ut en tv-apparat. Det hör till. Det var en enda gång, i USA, den landade på en turkosblå Bubbla. Nej, det var inget för honom.
Roligare då att berätta om tokigheter genom åren, sådant krävs för att krydda tiden.
– Vi är som Spinal Tap men utan manus, som Lemmy brukade säga. Vi hade härlig Monty Python-humor i gänget.
Så hur var det då med den där showen i Manchester där ingen applåderade?
Jo, bandet hade några dagar off, Mikkey for hem till Göteborg, återvände direkt före showen och gick i princip rakt upp på scen, 6500 i publiken:
– Vi körde giget, jag gjorde mitt trumsolo, ställde mig upp och sträckte ut armarna som jag brukar…men bara några golfapplåder, jag tänkte va fan nu!
Det visade sig att band och crew tapetserat staden med affischer: ”Please respect Mr. Dee, han vill inte ha några applåder efter sitt solo”.
16 mars startar Scorpions världsturné i Mexiko, vilken även innefattar fem veckors residency i Las Vegas. Det blir najs, som han säger.
Fram till dess kunde han alltså stannat hemma i Götet, men har istället rest runt med sin Motörhead-tribut och landar på lördagen i Visby.
– Nej, man kan ju inte sitta hemma, käka ostbågar och heja på Frölunda hela jävla tiden, skrattar han i luren.