Ylva Hällen, som förutom att vara känd från barnprogrammet i SVT, är såväl författare som skådespelare och en hel del annat. Hon tvekade inte ett ögonblick när frågan om hon ville skriva Medeltidsveckans ramberättelse.
– De ringde upp och jag tackade ja helt enkelt. Det är ju ett jättekul uppdrag och i år är det också temat fantasy, så jag kände att jag hade något att tillföra. För de ville att berättelsen skulle ha magiska inslag och inte bara vara historisk. Ändå var det rätt snäva ramar om var i tid och rum, säger hon.
Hur skulle du beskriva berättelsen?
– Den utspelar sig 1361, året för Valdemar Atterdags invasion, och det är en flicka i huvudrollen. Hon blir ensam för att hennes pappa och bror försvinner ut i kriget och hon tvingas överleva själv i Visby. Då händer det magiska saker och hon hamnar i ett äventyr. Något som har gått sönder måste nämligen lagas och allt blir otroligt spännande.
Berättelsen heter "Sagan om Rindi och Aralias stulna sköld". Och eftersom den har inslag som kan vara lite skrämmande för de allra minsta är den lämplig för barn över sex år. Ylva Hällen läste upp den vid Snäckgärdsporten under onsdagen, för att senare hålla en skaparworkshop där knattarna fick hitta på historier tillsammans med henne.
– Jag berättade om mina böcker om Ylvania och sen hittade vi på en saga ihop i stunden. Det handlade om hur man gör det själv på ett väldigt enkelt sätt.
Du är något av en tusenkonstnär, hur går det till när du kläcker dina idéer?
– Det handlar väldigt mycket om att samla på saker och samla på människor när man träffar folk. Jag samlar även på platser och fotograferar alltid allt jag ser. Sen samlar jag idéer, tankar och drömmar och skriver ner. När jag väl ska börja skriva plockar jag ur det där om jag inte kommer på något direkt. För det kan inte ens en författare alltid göra. Och man har liksom en stor skattkista då, säger Ylva Hällen.
Vad är det som är så speciellt med Medeltidsveckan på Gotland?
– Det är något häftigt med historien och just Visby vid den här tiden. Den känns som att det förgångna är så närvarande just här. Och fantasy ligger nära i att fantisera om tider som gått och parallella världar. Det är väldigt kopplat till varandra på något sätt.