Masken, som troligen tillverkades under slutet av 100-talet, är den enda kända i sitt slag i Sverige. Totalt finns ett 40-tal bevarade.
Per Widerström, arkeolog vid Gotlands Museum, tror att masken kom direkt till Gotland, troligen på 300- eller 400-talet.
Fyndplatsen är en kämpagrav i Hellvi och de yngsta föremålen som hittats vid utgrävningar av platsen är från omkring år 600.
Det var vintern 2010/2011 som masken lämnades in till länsstyrelsen av en person som ärvt masken efter en vän. Vännen ska ha hittat masken med hjälp av metallsökare under tidigt 1980-tal. Eftersom masken är så ovanlig genomfördes en arkeologisk utgrävning av husgrunden som pekats ut som fyndplats.
– Vi hade tur och hittade maskens andra öga, säger Per Widerström.
Masken föreställer Alexander den store. Han dog på 300-talet före år 0, men masken tillverkades först cirka 500 år senare. Den användes av det romerska kavalleriet och var en ceremoniell mask. I pannan finns även Herkules avbildad tillsammans med sin klubba och det nemeiska lejonskinnet, som var Herkules första storverk. Maskens ögon har kommit till senare, troligen sedan den kom till Gotland. Arbetet är av högsta kvalitet, en silverplatta, en glänsande iris och en mörk mattsvart pupill.
Ett mysterium är varför masken tillsammans med andra värdeföremål lämnats kvar i huset. Skatten var inte nedgrävd utan troligen lämnad i ett väggskåp och därför knappast bortglömd av dem som övergav huset, gissningsvis på 600-talet.
– Det kan ha varit en offergåva till gudarna för goda skördar eller fruktbarhet. Då kan man ju inte ta med sig offret när man drar vidare, säger Per Widerberg.
Bronsmasken visas på Fornsalen till och med 31 mars. Därefter kommer den att skickas till konservering, men väntas tillbaka till sommaren.