Jag träffar Susanne Thedéen samma dag som årets Nobelpristagare i litteratur tillkännagivits. Under denna mötesintensiva period av hennes liv är det dock svårt att hålla sig à jour med världen utanför sammanträdesrummets väggar.
När jag som uppvärmning till intervjun frågar vad hon har i tankarna just nu så är svaret inte Kazuo Ishiguro.
– Det första jag kommer att tänka på är att vi ska ha styrelsemöte snart ... Det var väl inget vidare intressant svar, jag låter säkert som en tråkmåns – men det är viktiga frågor som ska upp, säger hon.
Susanne Thedéen började sin karriär som ekonom – i kulturkretsar det kanske tråkigaste yrkesval man kan göra.
– Jag har alltid varit intresserad av historia. Jag var en sådan som lärde mig kungalängder redan som barn. Men när det blev dags för utbildning påverkades valet av att man måste kunna få ett jobb också. Därför blev det ekonomi.
Men efter flera år i finanssektorn sadlade hon under 90-talet om och utbildade sig till arkeolog.
– Jag kände att det var dags att prova på något annat. Det var min vetgirighet och mitt starka intresse för allt det som har funnits före den historiska tiden som gjorde att det blev arkeologi och inte historia.
Detta ledde sedermera till en tjänst som biträdande förvaltningschef på Stockholms universitet. I fjol såg hon en annons i DN om att Gotlands museum sökte en ny musei-chef.
– Hjärtat tog ett litet skutt då. Jag hade sedan länge en relation till ön och hade en väldigt positiv bild av museet, säger Susanne Thedéen.
Ekonomi må framkalla gäspningar hos somliga – hennes bakgrund torde ändå ha varit en bidragande faktor när hon fick jobbet.
Skillnaden mellan kulturminnesvårdande verksamhet och ekonomi är heller inte så stor som man kan tro, poängterar Susanne Thedéen.
– De förenas av ett analytiskt förhållningssätt. Som arkeolog måste man tolka sitt material – ungefär på samma sätt som en ekonom gräver ner sig i siffror. Sedan ska man komma ihåg att ekonomi är mer än bara pengar.
Pengar är ändå viktigt – det kommer man inte undan. Under flera år var det röda siffror i museets årsredovisningar, trots att besökarna strömmade in. Efter en åtstramningsinsats lyckades man dock vända skutan: 2015 landade i ett plusresultat på två miljoner kronor.
– Jag skulle säga att läget är stabilt nu. När det uppstår svängningar i ekonomin är det viktigt att jobba med sin intäktssida och inte klaga på resurserna. I alla organisationer måste det dessutom finnas en god kunskap om ekonomin. Det finns det på Gotlands museum och det har bidragit till stabiliteten.
Försiktighet utesluter så klart inte investeringar och satsningar. Underhåll av de fastigheter som huvudsakligen ägs av föreningen Gotlands fornvänner sker fortlöpande. Högst på prioriteringslistan står annars en helt ny förhistorisk basutställning på Fornsalen.
– Den har ju ganska många år på nacken, så nu är det verkligen dags. Vi ska påbörja en förstudie och hoppas vara klara inom några år, säger Susanne Thedéen.
Om man ser till det mer övergripande – finns det något generellt som museet behöver bli bättre på?
– Många delar av verksamheten fungerar väldigt bra. Om jag ska nämna något område där vi är svagare i dag så får det bli frågor kring forskning och kunskapsuppbyggnad – som också är viktiga punkter i den nya museilagen. Forskning och kunskap är vår livsnerv, därför måste vi prioritera att söka medel för att utveckla detta.
Nu är du visserligen ny på posten, men har du någon uppfattning om vilken riktning museivärlden rör sig i?
– Jag skulle säga att helhetskonceptet blir allt viktigare. Utställningarna är fortfarande i fokus, men butiker, kaféer och annat runtomkring är numera en integrerad del av helhetsupplevelsen. Dessutom närmar sig museerna i Sverige besöksnäringen mer och mer. Vi är inget undantag. Vi tar till exempel hänsyn till omdömen från besökare på sidor som Tripadvisor när vi utvärderar verksamheten. Där ser vi också en utmaning. Snart är kryssningskajen färdig, vilket lär leda till en ökning av antalet besökare. Då är det viktigt att vi kan behålla kvaliteten när kvantiteten ökar, säger Susanne Thedéen.