Adam Elk, som tidigare hette Cohen i efternamn men så ofta förväxlades med Leonard Cohens son Adam att han till slut bytte namn, startade The Mommyheads redan under high school-tiden på 80-talet. Den unga kvartetten fick ett erbjudande från ett av USA:s största skivbolag Geffen records.
– Det var en stor grej och vi trodde att det är nu det händer, men vår musik är så konstig, säger Adam Elk.
Med dagens öron finns det ingenting konstigt med The Mommyheads musik (om nu konstigt skulle vara något negativt), men 90-talets USA var inte redo för deras sound, som bokstavligt talat dränktes i dåtidens musik.
– Vi gjorde det när grunge var som störst. Och där kom vi och spelade soft popmusik medan Nirvana skrek. Vi kände oss ganska ensamma, säger han och fortsätter:
– Vi har inte riktigt ett säljande sound, vi gör bara musik.
Skivbolaget hade dock redan lagt en halv miljon dollar på press för att lansera bandet i en massa länder och skivan nådde Sverige.
Musikjournalisten Anders Lundquist och klubbarrangören Burt von Bolton, som även jobbade på Studiefrämjandet, fick höra den och började spela låtarna. Det här var strax före och kring millennieskiftet.
– Jag gillar verkligen att musiken spreds med ordet. I USA är det tvärtom, där berättar reklamen för dig vilken musik du ska gilla, säger Adam Elk.
Men i ungefär samma veva som de svenska fansen upptäckte The Mommyheads splittrades bandet.
– De här killarna väntade i tio år och sedan hörde de av sig och undrade om vi inte kunde komma till Sverige för en spelning, berättar Adam Elk.
Det fanns inget annat att välja på än att återförena bandet.
Deras svenska kontakter satte ihop en liten Sverigeturné och det var så det kom sig att The Mommyheads spelade på Munkkällaren den 27 maj 2010 tillsammans med Tony Clifton.
Och det är tillsammans med den svenska publiken som The Mommyheads trivs bäst.
– Amerikanska fans är mer utslitna och matta. Amerikaner är hela tiden ett mål för reklam eftersom vi spenderar så mycket pengar, man köper bilar och hus på kredit. I Sverige kör våra fans en gammal Volvo och är fullt nöjda med det, säger han.
Adam Elk sträcker sig så långt att han påstår att det inte ens är roligt att uppträda i hemlandet. I Sverige är det helt annorlunda.
– Folk kommer och är glada, säger han och ser fram emot söndagens spelning.
The Mommyheads har bjudits in av det gotländska bandet Riddarna. Adam Elk och Riddarnas sångare Edward Forslunds vägar korsades i Göteborg för flera år sedan.
– Han kom till vår spelning och sedan dess har vi varit vänner, säger han.
Nästa vecka släpper bandet sitt elfte album – en konceptuell skiva med titeln ”The soundtrack to the World´s End”, från vilken Visbypubliken kommer att få höra flera låtar.
Skivomslaget pryds av en flicka, Adam Elks dotter, som bär gasmask samtidigt som hon håller en ros i sin uppsträckta arm. Det är en bild som följer låttexternas något otippade tema – miljöförstöring.
– Det här är vårt sätt att försöka inspirera lyssnarna. Det är lite tyngre, som kallt vatten kastat i ansiktet, säger Adam Elk och fortsätter:
– Men man måste chocka folk och det är en väckarklocka.