ÅRSKRÖNIKA
Krig i vår närhet, pandemi, skenande el- och matpriser som skapat en inflation vi inte sett sedan finanskrisen 1990.
2022 är inte något roligt år att titta tillbaka på.
Men mer negativ än så här tänker jag inte vara i den här texten.
2022 blev året då det gavs ut flera personliga böcker är normalt om och av lokalt intressanta personer.
Tina Messing skrev en fantastiskt öppen bok om legendariske fotografen Hans Hemlin.
Tidigare landshövdingen Cecilia Schelin Seidegård skrev om sitt liv i ”Ett helvete i taget”. Många namn passerar, och det är precis som titeln anger inte en dans på rosor att göra den karriär hon har gjort.
Bosse Nilssons biografi, skriven av skicklige levnadstecknaren Lars Bäckman, ”Äru kockjävel” är underhållande från start till mål. Bosse bjuder på fantastiska historier och har gjort en fin karriär i de stora köken, och här på hemmaplan. Och så finns det flera fina recept också hämtade från Bosses anteckningsböcker.
Häromveckan släppte Magnus Ihreskog, min gamle arbetskamrat, efter mycket tjat äntligen en bok. Den består av utvalda krönikor, som tidigare har publicerats i GT, och en ny.
Titeln ”En bok” är inte bara en briljant titel. Innehållet håller högsta klass. I genren krönikörer och berättare tillhör Magnus Ihreskog den absoluta eliten i landet.
Han skriver som få andra, har infallsvinklar som ingen annan. Med ”En bok” hoppas jag att Magnus når ut till en större publik. Vi på Gotland ska vara glada att han nästan dagligen finns att läsa i den tidning ni just nu håller i er hand, eller läser på något annat sätt. Ihreskog går det aldrig att få för mycket av.
Smaklösa har tillsammans med folklivsforskaren Ulf Palmenfelt gett ut memoarboken ”Ett liv i oväsendets tjänst”. Mycket skrammel och många bilder blev det.
Och så har Babben, vår kändaste kändis skrivit ”Barbro före Babben” själv. Att hon heter Barbro Larsson är det nästan ingen som tänker på. Hon är Babben med hela Sverige och ständigt aktuell.
Vem står på tur 2023? Tommy Wahlgren kanske? Där borde det finnas drivor av goda berättelser som skulle locka till läsning.
Är glad att jag var med och införde priset till Årets gotlänning. Då, första gången, 2011, gick det till handlaren och entreprenören Mikael Erixon I Stenkyrka. Senast fick artisten Clara Klingenström utmärkelsen, och om någon månad vet vi vem som prisas för årets insats.
Jag vet vem som är min favorit, men eftersom jag när detta skrives inte vet vem kandidaterna är håller jag det för mig själv. Tror dock att det blir en kvinna för fjärde året i rad.
Och så vill jag gratulera Gotlands Allehanda som fyllt 150 år. Jag inser nu att jag faktiskt medverkade i GA när tidningen fyllde 100. Då var jag 18 år, gick i gymnasiet, och skrev sportreferat. Det utvecklades sedan till ett liv i journalistikens tjänst. På den vägen är det delvis fortfarande. Tack för det.