Riskerar vi hjälpa en grupp på bekostnad av en annan?

Allas lika värde2021-12-11 06:55
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

DEBATT

Det har blossat upp en fråga kring Visby centrums samarbete med Frälsningsarmén (FA) Visby inför julen. 

Den stämningsfulla tomteparaden har blivit ett återkommande inslag med ett julinspirerat fackeltåg som slingrar sig genom innerstaden med Tomten i täten. Ett crescendo av flera veckors insamling bland företagare, Visby centrum och privatpersoner för att stötta FA:s julinsamling. Ett kärt inslag för många. 

Vi är hjälpsamma vi gotlänningar. Det ser vi i Visby centrums samarbete med FA Visby, och i Svenska kyrkans initiativ Familj till Familj, och vi ser det inte minst genom att vi gotlänningar ofta samlar in mest pengar i landet för Världens barn. Heja oss! 

Men så till frågan kring Visby centrums samarbete med FA. Riskerar vår hjälp till en utsatt grupp bli till stjälp för en annan? FA:s förhållningssätt gentemot hbtq-personer hamnar med jämna mellanrum i fokus. Hur är deras inställning gentemot hbtq-personer egentligen? Vi möter dessa undringar i allt från riksmedia till personliga reflektioner. 

Frågor uppstår av anledning. Knäckfrågan är om jag som öppet homosexuell kan leda Frälsningsarmén i Visby? Kan jag bli officer/soldat? Om ja, är de inte på organisatoriskt plan diskriminerande mot hbtq-personer. Om nej är de en kugge i maskineriet som upprätthåller diskriminerande normer och förtryck mot hbtq-personer, med förödande konsekvenser för många. 

Minoritetsstress, psykisk ohälsa, påhopp, misshandel och dödsfall är den bistra verkligheten för hbtq-personer världen över. Det här är med andra ord en större problematik än enbart samarbetet mellan Visby centrum och FA. Svaret på frågan finns förresten en googling bort och det ger ett skav mitt i det fina att hjälpa behövande kring julen. 

Riskerar vi hjälpa en marginaliserad grupp på bekostnad av en annan? Och så till den svåra frågan: Var går gränsen för att ses som medskapare till att diskriminerande normer skapas? Svaret kommer bli olika för oss var och en, men ställningstaganden förtjänar kunskap som bakgrund därav dessa rader. 

Heder till de inom FA som inte vill diskriminera hbtq-personer, som vill förändring. All förändring sker inifrån. Heja er! Påverkan kommer även utifrån och utan den kommer ingen förändring ske. Vad det betyder för dig/din organisation vet bara ni. Men låt oss hjälpas åt att prata om dessa för vissa snåriga komplexa och för andra självklara och enkla frågor. 

Själv vill jag fokusera på Maria, det känns rätt i juletid. Hon som tar kampen för de utsatta genom sin profetiska röst om den G*d hon lever nära: ”Han störtar härskare från deras troner, och han upphöjer de ringa.” Märk väl, inte bara vissa ”ringa”, alla ringa. 

Marias järnstarka ord tar sig moderna uttryck genom minoriteters rättigheter (judar, samer, hbtq-personer med flera). Var en Maria! Våga bryta med rådande normer och höj din röst. Blir hjälpen till den ene på den andres bekostnad, låt oss då tänka ett varv till på hur vi kan ändra på det.