Coronakrisen slår hårt mot arbetsmarknaden, inte minst här på ön. Arbetsförmedlingens statistik visade förra veckan att antalet nyinskriva ökat med 234 procent jämfört med samma period i fjol på Gotland, vilket gjorde att Gotland var den region i Sverige där nyinskrivningen vid Arbetsförmedlingen ökat mest.
Vi hoppas väl alla att ekonomin, när pandemin har bedarrat, ska återhämta sig så fort som möjligt. Men det är inte självklart. Ju fler som hinner förlora jobbet, ju osäkrare samtiden och framtiden ter sig, desto svårare och segare bli återhämtningen. Om den alls äger rum.
Ledande företrädare för näringslivet varnar för att det snart kan bli för sent för en omstart av Sverige. Sajten fplus.se rapporterade i går från ett seminarium anordnat av Ingenjörsvetenskapsakademin där Volvos vd Martin Lundstedt sade:
”Vi riskerar att den relativt begränsade utbudskrisen övergår i en mycket allvarlig efterfrågekris."
Liknande tankar uttrycktes av bland andra Tomas Carlsson, vd på byggföretaget NCC:
– Det viktigaste är att få igång ekonomin och börja öppna upp annars kommer den stora efterfrågechocken. Men för att undvika det scenariot behöver vi en plan för hur återtåget till det normala ska se ut.
Det hänger verkligen inte bara på Sverige. Den svenska exportindustrin är beroende av att få avsättning för sina produkter. Så det är inte bara vi som avgör när hjulen ska börja snurra igen. Hur ekonomin ska återstartas behöver vi ett internationellt samförstånd om.
Ytterligare en sak får vi inte glömma. Det var ju inte som att Sverige var problemfritt innan coronakrisen. År 2020 är det år då Socialdemokraterna lovat att Sverige skulle ha Europas lägsta arbetslöshet. Men sedan Socialdemokraterna tog över regeringsmakten har utvecklingen gått i rakt motsatt riktning. Sverige rasade längre och längre ner i arbetslöshetsligan. Och tillväxten avstannade för att bli lägst i Europa innan coronakrisen.
Arbetslösheten bland infödda svenskar var inte alls alarmerande hög. Men alltför stor migration och dålig integration på en arbetsmarknad med höga trösklar för lågutbildade med dåliga språkkunskaper gjorde att arbetslösheten var hög och självförsörjningsgraden låg bland utrikes födda, speciellt bland dem födda utanför Europa.
Risken är naturligtvis stor att dessa problem, och denna obalans, förvärras under coronakrisen. Hotell- och restaurang är en bransch som drabbats hårt under pandemin. Hotell- och restaurang är också en av de branscher som är en av huvudvägarna in på arbetsmarknaden för många med bristande utbildning och språkkunskaper. Jag misstänker att arbetslöshetsstatistiken efter corona kan bli alarmerande i flera olika avseenden.