Debatt
Myndigheten för Tillväxtanalys har de senaste veckorna presenterat ett flertal rapporter med granskning av rot- och rutreformen. Det är deprimerande, men inte överraskande, läsning. Myndigheten slår fast det självklara – rot- och rutavdragen är otroligt dyra reformer. För de sex åren myndigheten granskat systemet, 2010 - 2015, har staten betalat ut 107 miljarder kronor i avdrag.
Myndigheten konstaterar också att det visst har skapats jobb för pengarna. Men till en mycket hög kostnad. Varje nytt rut-jobb har kostat runt 1,7 miljoner kronor och varje nytt rot-jobb har kostat 6-8 miljoner kronor. Det är otroligt dyra jobb. Och myndighetens slutsatser står i stark kontrast till alla de förespråkare, inte minst från Centerpartiet, som med dårens envishet hävdat att reformerna är en lönsam affär för samhället. Löftet om att reformerna skulle vara självfinansierande är ju så långt ifrån sanningen man kan komma. Reformerna äter upp samhälleliga resurser som hade kunnat gå till att förbättra sjukvården eller lyfta den svenska skolan.
Det uttalade målet med reformerna var ju att skapa jobb för mänskor som står långt ifrån arbetsmarknaden. Även där har man misslyckats. Granskningen visar att bara mellan 10 och 20 procent av de nyanställda kom från ett så kallat ”utanförskap”. Just rutföretagen utlovades fungera som integrationsmotorer på svensk arbetsmarknad. Men även det stannade vid tomma löften. Visserligen är 15 procent av de anställda kvinnorna i rutföretagen födda utanför Europa men samtidigt är 35 procent av de anställda kvinnorna födda i ett annat EU-land, företrädelsevis i det östra delarna. Och vi kan nog förmoda att de ofta är direktrekryterade till Sverige. Den naturliga frågan för mig blir ju om Sverige verkligen har råd att låta skattepengar stimulera sysselsättningen i östra Europa?
I fredags, den 31 januari, i Sveriges radios program Studio Ett hör jag så Centerpartiets vikarierande partiledare Anders W Jonsson kommentera Myndigheten för Tillväxtanalys slutsatser. Han föreföll inte det minsta överbevisad. Tvärt om. Han var jättenöjd. En framgångsrik reform som vi absolut måste bygga ut var hans sammanfattande inställning. Tänk bara så många nya företag vi fått.
Och det är väl så de resonerar, marknadsivrarna på centerpartiets högkvarter, bara vi får fler företag så löser vi Sveriges alla problem. Kosta vad det kosta vill. Arbetsförmedlingen, Bilprovningen Apoteket allt vill dom tugga sig igenom. Och finns det inget att sälja eller avreglera så löser dom det med fler miljarder i skattesubventioner.