Gotland framtid och Yubaris gruvliga öde

3 februari 2009 00:20
Jag har bläddrat i Gotlands regionala utvecklingsprogram från 1998 Jag har ögnat mig genom "Näringspolitiskt program för Gotland" från 1996. Ja, jag har till och med fördjupat mig i Länsstyrelsens "Förslag till utvecklingsplan för mål 5b-regionen Gotland" från 1995. Och, även om det var plågsamt, har jag också ägnat mig åt "Gotland & Co - ett projekt inom ramen för Gotländska tillväxtavtal, Marknadsutveckling".
Det är inte lite man känner igen från dagens debatt och utvecklingsarbete. Ja, jag funderar på om någon skulle märka något om man försökte lansera en gammal plan i dag. Lite får man ändra. "Smidiga Gotland" får väl översättas till "Raka spåret", till exempel.
Jag vill inte påstå att det inte alls tänks nytt i dag. Men det är kanske inte så konstigt om mycket i analysen ändå är sig ganska lik. Problemen och möjligheterna är ungefär desamma. Och hur listiga dokument man än författar, så är ju inte verkligheten förändrad när man sätter punkt. Det är sedan det svåra tar vid. När planerna skall omsättas i handling och företagsamhet.

Är det därför det sprider sig en känsla av otålighet? Varför blir det inte mer konkreta resultat av allt klokt som tänkts och tänkts igen? Det är åtminstone så jag tolkar dagens ambitioner ibland. Att Gotland skall utvecklas från ovan, med offentliga medel i spektakulära projekt. Nu bums!
Är det de storvulna planerna som är Gotlands framtid? Kongresshallen är redan byggd. Det planeras och lobbas för evenemangsarena och äventyrsbad. När entreprenören Torsten Jansson (New Wave Group) talade på företagardagen i november exemplifierade han bra satsningar med en inbyggd slalombacke. Publikreaktionerna var entusiastiska.

Själv tänker jag på en artikel i Dagens Nyheter i söndags, om japanska staden Yubari på den nordliga ön Hokkaido. I Yubari, ett vitalt kolgruvesamhälle med 120 000 invånare, så visste man att brytningstiden var på väg mot sitt slut. Kolstaden fick inte dö sotdöden. Så man försökte subventionera sig en ljusare framtid. Staden lånade pengar till nöjesfält, bergbana och pariserhjul. Man byggde skidbackar. Kolgruvemuseum och robotmuseum. Och melonmuseum. Yubari skulle bli turiststad.
I dag är staden ruinerad. Skulderna gigantiska. Av 120 000 invånare bor 12 000 kvar. Nästan hälften av invånarna är över 65 år gamla. Ett lokalt turisthotell har 128 rum. Tre är belagda.

Jag menar inte att detta är Gotlands framtid. Gotland har flera livskraftiga och starka branscher. Näringslivet är inte koncentrerat i en enda döende verksamhet. Däremot menar jag att Yubari är ett exempel på vad som kan hända när en stad agerar "riskkapitalister" med skattebetalarnas pengar. Det näringsliv är starkast, som växer upp underifrån och bygger på medborgarnas initiativförmåga och kunnande.
Så jobbar vi med nyheter
Mats Linder