Ett treterminerssystem behövs för att komma till rätta med studenternas ekonomi och för att få igenom studenterna snabbare. Det är inte samhällsekonomiskt lönsamt att studenter drar ut på tiden och hänger kvar i utbildningssystemet trots att de egentligen borde vara klara och arbeta.
Jag tror på ett treterminerssystem. Men det finns flera saker som man måste tänka på i sammanhanget.
För det första är det kopplingen till arbetsmarknaden. Många studenter arbetar på somrarna. Även om studenterna inte arbetar med det som de utbildar sig till så får de en viktig koppling till arbetsmarknaden och etablerar kontakter.
Studenterna tjänar också pengar och kan stärka sin skrala ekonomi. Om sommarledigheten tas bort kan det bli många som måste arbeta på helger och kvällar under terminerna, vilket stjäl energi från studierna. Därför måste en rejäl höjning av studiemedlet följa med ett treterminerssystem.
För de utbildningar som har praktikinslag kan det försvåra för studenterna att få en bra praktik om den läggs på sommaren, men det är mycket av en organisatorisk fråga som högskolorna bör få i uppdrag att lösa.
Att studera är mentalt påfrestande, sommarlovet är långt, men det är viktigt att även i framtiden se till att studenterna kan få ett avbrott. Någon form av semester för att rensa hjärnan och komma tillbaka med nya fräscha intryck behövs.
En ordinarie termin till kommer att kräva mer lärarresurser, åtminstone initialt. Risken finns att de anställda på universitet och högskolor då tvingas prioritera ned sin forskning eller att andelen lärarledd undervisning minskar ytterligare. Därför är det viktigt att det finns en tydlig struktur och att pengar följer med omställningen.
Innan man låser sig vid ett treterminerssystem är det viktigt att man tittar på konsekvenserna och verkligen ser till att det är en välplanerad reform. Studenterna behöver mer och effektivare utbildning samt en tydligare koppling till arbetslivet.
Så jobbar vi med nyheter