Språk har regler

21 januari 2011 04:00

Nu har jag läst både Eva Bofride i Gotlänningen och Mien Niklasson i GA uttala sig om gutamål. Båda är missnöjda med att ha blivit rättade när de sagt något på gutamål. Mien hade träffat invandrarkvinnor som bara blev glada när hon sa något på deras språk. Här finns en viss begreppsförvirring. De flesta gotlänningar blir glada om hitflyttade säger "sårk" eller "rabbis", och om de vet att "greine" betyder "skratta" på Gotland. Inte som grina på svenska. Men om Mien försökt skriva på invandrarnas språk efter sitt eget huvud, hade hon nog blivit rättad?

Vi som växt upp på Gotland talar numera gotländska. Det är en svensk dialekt som östgötska eller värmländska. Dialekter har inga regler för stavning eller grammatik. Var och en får tala och skriva som hon vill. Men gutamål är ett språk, och språk har regler för stavning och grammatik. I alla fall när det blivit skriftspråk. Gutamål jobbar med det just nu.

Om någon skriver "Jag såg en stor träd" och kallar det svenska, tycker inte både Bofride och Niklasson att det är FEL?

Om någon skriver "Er har en veitar körke" och kallar det gutamål, får jag påstå att det är FEL. Även om personen är gotlänning och brukar säga så. Det handlar om respekt för vårt gamla språk.

Det som förvånar mig är att Niklasson säger att i skolan i Hemse används bara Las Jakobsson för att undervisa om gutamål. Det finns fler. Vi är en grupp inom Gutamålsgillet som erbjuder oss att komma till skolklasser och hålla en lektion om gutamål. Utan kostnad.

Vi pratar om vad som är typiskt för gutamål, lite grammatik för högre klasser. Vi sjunger visor på gutamål och läser dikter av Gustaf Larsson. Vi lär barnen gutniska namn på blommor och fåglar. Kan det inte vara nåt?

Och så hoppas vi förståss att Gotlands radio hittar något sätt att fortsätta med gutamål!

Så jobbar vi med nyheter
Wera Svensson