Skolhus och dess innehåll

1 oktober 2011 04:00

Har med både glädje och viss irritation följt "matematikdebatten" där regeringens satsning på att lyfta resultaten i ämnet i den svenska skolan har diskuterats.

Glädje över att det faktiskt blir debatt, irritation över hur den glider iväg från ämnet.

Så gott som alla som bemött mina och andras ifrågasättande av matematikens mest teoretiska snirklingar har fått det till att vi är emot ämnet matematik i sin helhet och att vi är allmänt kunskapsfientliga och tänker väldigt långsamt.

Mest nedlåtande av alla var kanske GT:s nyhetschef Mats Pettersson som frågade sig varför ska man lära sig något alls, det går ju att googla? Som om kritiken varit helt antiintellektuell och grundad på lathet.

I själva verket snuddar han vid i alla fall min hela poäng. Det finns så mycket som är viktigare än att kunna matematiska formler. Till exempel att vara oerhört kritisk mot de fakta man hittar när man googlar. Vem är avsändaren och har denne några egna intressen i frågan. Är det nån som tycker nåt eller är det sakliga fakta?

Inte ens när man söker på helagotland.se kan man utläsa om det man får träff på är en insändare eller en artikel skriven av någon av journalisterna på GT, GA eller helagotland.

Så slutsatsen att jag skulle tycka det är bättre att elever får forska fritt genom att googla efter sina svar är minst sagt felaktig. Det är i själva verket precis det motsatta jag menar och i denna avvägning mellan var skolans resurser ska satsas tycker jag att matematikens mest teoretiska utsvävningar väger lätt.

Några har haft en poäng i att det är upp till lärarna att levandegöra matematikens värde. Även här haltar dock analysen betänkligt. Jag ogillade inte matte i skolan, tyckte inte det var svårt och jobbigt. Det handlar inte om hur kul det är utan vilken nytta man har av kunskaper man tvingas nöta in för att få ett godkänt betyg.

Jag gillade matte. Ändå upp till gymnasiet där ämnet tvärdog.

Så självklart är läraren a och o, liksom i alla ämnen, för förmågan för eleverna att känna att ämnet är relevant och intressant.

Men frågeställning gällde om "mattelyftet" verkligen är den viktigaste reformen för den svenska skolan i dagsläget.

Vilka redskap är viktigast för våra ungdomar att få med sig ut i livet?

F-huset. Huset som politikerna glömde. I 40 år.

Denna följetong har nu landat med en duns i knät på den rödgröna majoriteten. Huset kunde lika gärna ha fallit samman under borgerligt styre så det finns ingen anledning till politisk skuldpingis.

Jag har funderat mycket på hur vi, närmare 2 000 elever kunde samsas i detta enda hus för gymnasiet på den tiden (början av 1980-talet) medan den mer än hälften så stora årskullen i dag inte får plats i detta, plus två stora nybyggda hus, plus lokaler i norra Visby.

Svaret är bland annat att dagens gymnasieskola är mycket mer varierad och programmen har helt olika behov av anpassade lektionssalar.

Klassrummen på 1980-talet kunde användas till i stort sett alla olika lektioner, oberoende av vilken linje det gällde.

I fall det är fler som undrat över detta fenomen.

Trevlig helg!

Så jobbar vi med nyheter
Eva Bofride