Är de ensamkommande verkligen barn?

6 mars 2012 04:00

Migrationsverket har meddelat att kommunerna ska förbereda sig på att ta emot dubbelt så många ensamkommande flyktingbarn som tidigare. Nyheten kommer bara några dagar efter att det avslöjats att staten betalar upp till 16 000 kronor per natt för just ensamkommande flyktingbarns boende.

Främlingsfientliga hemsidor på internet triumferar naturligtvis över sådana nyheter. Både de höga kostnaderna och beskedet om ökat antal stöder deras propaganda. Men man behöver inte vara främlingsfientlig för att inse att det är något som verkar fungera fel. Tvärtom borde fler av oss som vill behålla en generös svensk flyktingmottagning reagera.

Ett första problem är att själva begreppet ensamkommande barn är missvisande. Det handlar sällan om barn i ordets rätta betydelse. Flertalet är unga män i övre tonåren. Det finns skäl att misstänka att de asylsökande ofta ljuger om sin ålder.

Sveriges Radio gjorde 2010 reportage där både de ensamkommande själva, och personalen som arbetade med dem, erkände att många var äldre än de uppgett. Inslag från Sveriges Television om ensamkommande barn har visat män som ser ut att vara långt över 20 år.

Bedömningen av de asylsökandes ålder bygger på deras egna uppgifter. När man i Norge bedömde åldern genom att studera tänderna visade det sig att nio av tio som uppgett sig vara minderåriga i själva verket var vuxna i juridisk mening, alltså över 18 år.

Merit Wager är en av Sveriges mest seriösa migrationsdebattörer, och har också fått pris för sin kamp för en humanare flyktingpolitik. Hon har nyligen kommit ut med en bok, Inte svart eller vitt, utan svart och vitt, på mummelförlaget. I boken behandlas migrationsverksanställdas syn på de ensamkommande. Och på sin blogg gör Merit Wager en intressant jämförelse med läget i Norge och Finland. I båda dessa länder ska gruppen ensamkommande yngre ha minskat de senaste åren.

I Finland halverades den under 2011. Det tycks inte ha berott på några regeländringar, utan förklaras att man sänkte dagsersättningen. När det blev mindre ekonomiskt lockande att ange att man som asylsökande var minderårig minskade antalet sökanden.

Sammanfattningsvis är debatten om ensamkommande barn mycket förvirrad. Vad är det för typ av invandring vi talar om, vilka behov av skydd finns, och varför är det så fruktansvärt dyrt att ge dem mat och husrum?

Det sätt på vilket Migrationsverket i dag behandlar ensamkommande minderåriga asylsökande slösar bort våra gemensamma medel och hjälpen riskerar att komma fel personer till del. Vidare skadas förtroendet för asylpolitiken och främlingsfientliga partier får ett gratis batteri av exempel som talar i deras riktning.

Tveklöst behöver många av de här männen vår hjälp. Ingen lämnar frivilligt sin hemmiljö, och det är enkelt att förstå varför en ung människa inte ser någon framtid i Afghanistan eller Somalia. Men välkomnandet här måste ske ett rimligt sätt, och till en rimlig kostnad. Regelverken ska inte locka människor till att ljuga. Integrationen sker bäst om den bygger på ömsesidig öppenhet mellan de asylsökande och de berörda myndigheterna.

Så jobbar vi med nyheter
Mathias Bred