LEDARE
Ibland får man en tydlig bekräftelse på att allt det man befarat faktiskt är sant.
När någon glömmer sig och pratar ur hjärtat kan verkligheten speglas utan den fernissa man är van med och som gör det så oerhört svårt att få ihop saker och ting.
Som alla de saker som alla är så rörande överens om men där man ändå aldrig når framgång:
- långsiktighet och rättvisa i Gotlandstrafiken.
- det dåliga företagsklimatet.
- få hit fler turister.
- rädda klimatet.
- fred på jorden.
- ett jämställt samhälle.
Det sistnämnda är prioriterat av alla om man får de formella svaren. De allra flesta ser det som ett problem att kvinnor utestängs från makt och inflytande.
De allra flesta säger att de letar med ljus och lykta efter kvinnor till sina ledningar och styrelser.
Sen finns de andra som talar ur hjärtat, säger som det är helt enkelt.
Som Eric D Nilsson när han i Radio Gotland konstaterar att kvinnor visst har inflytande i Gotlandsbolaget, trots att det är så gott som idel män i både styrelse och ledning.
”Fråga min fru ska du få höra vem det är som egentligen bestämmer”.
Hö, hö, hö.
Hö, hö, hö, kluck, kluck, kluck.
Inslaget i Radio Gotland är helt och hållet fantastiskt i så måtto att makten kläs av utan att den verkar förstå vad som händer.
Reportern Hanna Sihlman är klockren i sin snabba kommentar: ”Men alla kanske inte vill gifta sig till makten?”.
Nej, det var ju det. Vi trodde vi kommit lite längre.
Eric D Nilsson är säkert en hyvens farbror. Hans insatser i Gotlandsbolaget betydande. Om ett företag vill ha en företagskultur med en enväldig härskare och där man kallar sina fruar för ”regeringen”, då är det deras egen business och lycka till med det. Men när man har ett medborgerligt uppdrag får man kanske kamma till sig lite och åtminstone försöka förstå svåra saker som jämställdhet och de strukturer som gör att denna självklarhet fortfarande bara är en utopi.
I Gotlandsbolagets styrelse finns det sju män och fyra kvinnor. Inte så pjåkigt kanske du tycker men tre av de sju kvinnorna är utsedda av personalen som arbetstagarrepresentanter.
Lite märkligt för övrigt, att tre av fyra från personalen är kvinnor när Eric D hävdar att bristen på kvinnor på ledande positioner beror på att branschen är så väldigt mansdominerad.
När kvinnor bryter mot normen, då tar det oftast hus i helsike. En orakad armhåla som sveper förbi en sekund i tv kan orsaka en storm i de folkliga leden.
Andra saker man tycker borde uppröra folk passerar obemärkt förbi.
GT har publicerat en rad artiklar, och fler är på gång, om alla de organisationer där män i maktpositioner går samman och stänger kvinnorna ute.
Har ni sett nån upprörd debatt om detta?
Nej, för ingen är förvånad. Ingen norm bryts.
En orakad armhåla berör rimligen ingen annan människa på något påtagligt sätt. Mäns maktmonopol berör oss alla.
Men så länge inte alla ser detta som ett problem kommer vi att fortsätta stå och trampa på samma fläck, klia oss i huvudet och fråga oss varför vår strävan mot jämställdhet inte ger bättre utdelning.