Det är Johan Malmros (C) som säger det på den presskonferens Centerpartiet kallat till:
– Hon har alltid funnits. Han summerar partikollegan Eva Nypelius betydelse på Gotland. Mina tankar vandrar till Astrid Lindgrens rövare i Mattisborgen när Skalle-Pär tagit sitt sista andetag.
– Han har funnits jämt. Och nu finns han inte. Han fattas mig så det skär i bröstet, skriker den förtvivlade Mattis. Fullt så dramatiskt är det inte inom Centern på ön, efter nedtrappningsbeskedet, men nog kommer Eva Nypelius att fattas. Hon bryter en lång tidslinje med sitt beslut att inte vara ett av toppnamnen i valet 2026.
Hon är strategisk. Inte som Joe Biden som behövde knuffas ut alldeles för sent för Kamala Harris bästa i valrörelsen. Nypelius växlar med 1,5 år kvar till valet. Stafettpinnen går till Johan Malmros och Eva Ahlin (C) som får en okej startsträcka att försöka ta täten på.
Det har snart gått 40 år sedan Eva Nypelius 1985 dundrade in i fullmäktige efter att ha stått på ”ungdomslistan”, den valsedel där kandidaterna inte var mest grånade gubbar och årsrika centertanter. Som ung kvinna i somliga beslutsrum har hon upplevt manliga härskartekniker, verbala klappar på huvudet och ”vad-vet-du -egentligen-om-det-här”-attityder, berättar hon. Trots att dagens debattklimat då och då kritiseras för att vara för hårt är det en mild bris, jämfört med somligt förr, säger Eva Nypelius och minns tonen i fullmäktigeförsamlingen när hon var ny.
Hon har varit historisk på olika sätt där hon varit yngst och först. Hon blev ordförande för barn- och utbildningsnämnden när hon var 29 år. Sedan första kvinna att svinga ordförandeklubban i dåvarande kommunstyrelsen på Gotland. Fyra decennier i politikens tjänst på ön, varav ett kvarts sekel som heltidspolitiker. För det har hon fått respekt. Eller kanske satt sig i stor respekt.
På samma sätt som Brittis Benzler (V) gick hem också hos sina meningsmotståndare för sin seriositet har Eva Nypelius fått erkännande från många håll.
– Jag drar inte från höften, säger hon bekräftande att hon satt en ära i att alltid vara påläst.
När en lång politisk gärning ska summeras – även om den här fortsätter på fritidsbasis – så är det givet att fiska efter beslut som blev de bästa. Själv kan inte Eva Nypelius lyfta något enskilt beslut som fått störst betydelse. Hon tycker att det var viktigt att Gotland fick regionalt utvecklingsansvar. Men så far hennes tankar i väg åt ett annat håll. Hon kommer på svaret på frågan om något beslut visat sig bli fel.
– Jag kan ångra att vi inte drev frågan att vi lokalt skulle ta ett större ansvar för färjetrafiken till och från Gotland, säger Eva Nypelius.
Det var 2010 som det fanns ett regeringsönskemål att Gotlands kommun skulle ta över ansvaret för färjetrafiken och sköta upphandlingarna.
Näringsdepartementets högste chefstjänsteman, Leif Zetterberg, såg gärna att fler rederier skulle trafikera Gotland. Åsa Torstensson (C) var infrastrukturminister och det diskuterades alltså att Gotland skulle kunna ta över dåvarande Rikstrafikens roll. För detta krävdes att Gotland skulle få cirka 500 miljoner om året till färjetrafiken.
Men riskerna bedömdes för stora. Varifrån skulle pengar tas om det blev kostnadsökningar i färjekommunikationerna – från vården? Eller skolan?
Kanske hade det blivit mer trafik för pengarna? Annan färjetrafik om Gotlands politiker fått bestämma?
Det får vi aldrig veta.
Evas goda råd till efterträdarna Johan Malmros och Eva Ahlin:
*Var pålästa
*Fokusera på att vara mycket ute i verksamheterna för att förstå och kunna ta rätt strategiska beslut
* Lyssna