Enligt en undersökning från Ungdomsbarometern (2020) uppger hälften av dagens unga att de inte har någon framtidstro. För bara fem år sedan var hälften av dagens unga istället positiva till samhällets utveckling. Anledningen till det snabba skiftet i framtidstron är till allra största del klimatkrisen.
Sedan millennieskiftet upplever unga i allt högre grad att de kan påverka samhället. Denna utveckling hänger starkt ihop med digitaliseringens utveckling där sociala medier blivit en maktfaktor. Vem som helst kan bli viral och alla har samma förutsättningar att göra sin röst hörd. Det kan inge hopp, men ger egentligen inte något verkligt systematiskt inflytande över den politiska dagordningen.
Det är en myt att unga inte är intresserade av att påverka politiskt. De senaste åren har vi över hela världen sett unga engagera sig. Vi såg det först med Fridays For Futures skolstrejker för klimatet, därefter under Black Lives Matter-rörelsens demonstrationer. Om politiker inte lyssnar, då ställer man till med oväsen.
Inför nästa års val bör regeringen vara beredda på att diskutera frågan om sänkt rösträttsålder, till en början med i kommunvalet. Att ge fler möjlighet att inte bara påverka genom opinionsbildning utan också ansvarsutkräva sittande beslutsfattare är viktigt. Det skapar en politisk medvetenhet och förtroende till demokratin som politiskt system.
Att sänka rösträttsåldern till 16 år är ett verktyg på vägen till att öka det demokratiska utrymmet. Det skulle ge fler rättigheter till en grupp som idag har relativt många skyldigheter jämte motsvarande rättigheter. Personer yngre än 18 år kan straffas för brott och jobba 40 timmar i veckan. Om 16-åringar har skyldigheter i samhället bör det också komma med grundläggande rättigheter, som rätten att ansvarsutkräva och påverka staten.
I dag är det över tio länder som har sänkt rösträttsåldern till 16 år. I studier som gjorts kan man inte se att unga röstar mer extremt än resten av befolkningen. Däremot kan man se att när en större del av befolkningen får rösta samtidigt som de går i skolan skapas en vana att påverka och ta ansvar för demokratin tidigt i livet. En rösträttssänkning skulle dessutom sänka åldern för när rösträtten faktiskt träder i kraft, vilket idag i praktiken är 20 år.
Den svenska demokratiutredningen ”Låt fler forma framtiden” (2016) föreslår försöksverksamhet för rösträtt 16 i valet till kommunfullmäktige. Förslaget baseras på positiva exempel från bland annat Norge som genomfört sänkt rösträttsålder i ett antal försökskommuner. Utvärderingar visar både ett större valdeltagande och att en större andel yngre politiker blev valda. Även Europaparlamentet har rekommenderat medlemsländerna att sänka rösträttsåldern till 16 år i EU-valet.
De senaste årens utveckling där demokratin på många håll nedmonterats, samtidigt som framtidstron sjunker men den politiska viljan ökar, ger en tydlig signal. För att stärka Sveriges demokrati borde vi följa de goda exemplen som finns.
Att prova en sänkt rösträtt till 16 år, i början i alla fall till kommunvalen, skulle ge unga ett kvitto på att deras åsikter är värdefulla och de har rätt att påverka. En röst i valet skulle kunna ge ringar på vattnet som leder till större framtidstro och att unga känner ägarskap och lojalitet för det lokala samhälle där man bor. Det är något som behövs, särskilt på landsbygden där unga flyttar till sina drömmar i storstan istället för att så där man står.