Även om all makt utgår från folket är det inte folket som stiftar lagar och regler i Sverige, utan folkets egna utsedda representanter i riksdagen. Något som nuvarande regering inte verkar ta på så stort allvar. I alla fall när det gäller klimatpolitiken och de klimatmål som riksdagen beslutat om.
Detta kunde inte bli tydligare än efter Klimatpolitiska rådets senaste rapport som totalsågar regeringen klimatpolitiska handlingsplan.
Men vad är då klimatpolitiska rådet för organisation och kan man lite på deras slutsatser?
På rådets hemsida kan vi läsa:
”I juni 2017 antog riksdagen ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige. Ramverket omfattar nya klimatmål, en klimatlag och Klimatpolitiska rådet.
Klimatpolitiska rådet är en myndighet i form av ett oberoende tvärvetenskapligt expertorgan. De utvärderar hur regeringens samlade politik är förenlig med de klimatmål som riksdagen och regeringen har beslutat.”
Och det har de gjort. I sin senaste rapport ger de regeringen svidande kritik och rubrikerna i rapportens sammanfattning säger det mesta.
- Regeringens politik under 2023 ökar Sveriges utsläpp
- Handlingsplanen lever inte upp till klimatlagen och brister i konkretion
- Handlingsplanen är otillräcklig för att nå klimatmål och åtaganden till 2030
- Regeringen ger en missvisande bild av ”hela vägen till nettonoll”
- En riskfylld väg för Sveriges klimatomställning
Man kan lugnt säga att regeringens klimatpolitiska handlingsplan helt saknar en hållbar plan för klimatarbetet.
Hur reagerar då Statsminister Ulf Kristersson på den svidande kritiken?
Till DN låter Kristersson meddela att: ”Vi delar helt enkelt inte den uppfattningen.”
Kommentaren säger det mesta om regeringens syn på klimatlagen. Vi kan också konstatera att en regering som bryter mot klimatlagen inte kan straffas för lagbrottet på annat sätt än att bli bortvalda vid nästa val.
Medan Kristersson konstaterar att regeringen och dess expertråd har olika uppfattningar är SD tydligare med vad de ser som det stora problemet. Nämligen Klimatpolitiska rådets uppdrag. Som vanligt när SD stöter på motstånd är det motståndet som har fel och behöver ändras om det så går. Är det inte SVT eller P3 som ska bort om SD får makten så är det obstinata myndigheter som ska få nya uppdragsbeskrivningar för att passa SD:s faktaresistenta politik. Något vi även sett tidigare med generaldirektörer som SD ogillat, och som en följda av det blivit avsatta.
Men även andra Tidöpartier tar lätt på allvarliga frågor. Efterspelet till den fråga som Alice Teodorescu Måve ställde i en intervju i DN har gett en ny syn på Kristdemokraterna under ledning av Ebba Busch. Teodorescu Måve frågade i intervjun ”varför Åkesson och flera andra profiler gick med i partiet när det då sågs som högerextremt”. Frågan upprörde Jimmie Åkesson som gick till motattack.
Men det som sticker ut är Ebba Busch som i sitt försvar till Teodorescu Måve pekar SD i ögat när hon ber dem acceptera sitt förflutna. ”De har den bakgrund de har. Kom över det nu. Vi har uppenbarligen kunnat göra det.”
Är det KD:s nya svarta. Att komma över besvärliga situationer och gå vidare i den nya riktningen? Vad är det mer de har kommit över? En värdig svensk klimatpolitik?
Kommer vi få höra liknande kommentarer i riksdagen under kommande klimatpolitiska debatter när regeringens politik kritiseras av andra partier? Jaja, klimatpolitiska rådet kritiserade oss, men kom över det, för det har vi gjort.