Region Gotland är en väldigt stor organisation och det är mycket som pågår i det tysta som innebär fina insatser för att få gotlänningarna att må bra.
Det som sällan hamnar i fokus är det förebyggande hälsoarbetet. Frågan är prioriterad för regionen, inte minst genom den regionala utvecklingsstrategin Vårt Gotland 2040, där folkhälsan är ett prioriterat mål: "Kraftsamling för hälsa och ett socialt hållbart Gotland".
De formulerade målen är: Psykiskt välbefinnande är jämlikt fördelat – Skolnärvaron ökar i grundskola och gymnasium – Ungdomar avstår från bruk av narkotika – Vi rör oss en timme varje dag – Våld förebyggs, upptäcks och stöd erbjuds – Arbetsmarknaden är tillgänglig för alla – Alla kan delta i den demokratiska samhällsutvecklingen.
Vill man som medborgare läsa mer om vad man själv kan göra, utan att ta regionens resurser i anspråk, hänvisas man till två dokument, det ena på 34 sidor och det andra på 40.
Det finns nämligen ett liknande projekt som berör mer hur vården ska arbeta med förebyggande hälsoarbete: "Region Gotlands färdplan för omställning till ett hälsosystem för Hälsa genom hela livet – God och nära vård".
Där finns fem "förflyttningsområden": Öka människors delaktighet – Arbeta mer hälsofrämjande – Stärka primärvården – Främja egenvård – Samordna vård och omsorg.
Området egenvård fokuserar på att de som har förutsättningar ska kunna göra mer själva, vilket låter rimligt och bra. Liksom att det här finns en stor möjlighet genom digitala lösningar och att 1177 är en nyckelfaktor.
Färdplanen pågår 2021-2027 så man får hoppas att lättillgängliga hänvisningar kommer att finnas på plats, både på regionens hemsida och 1177 under denna period. För tillfället är det svårt att hitta något som utgör verktyg för att jobba med egenvård utan att först kontakta vården.
Förebyggande och egenvård är en enorm tillgång att utveckla för att minska pressen på vården, något som propagerats på denna sida otaliga gånger. Och behovet finns.
En ganska alarmerande statistik i regionens folkhälsorapport är att 22 procent av kvinnorna och 21 procent av männen (16-84 år) noterar ett stillasittande på minst 10 timmar per dag.
En av alla konkreta insatser som görs för att få gotlänningar att må bättre är en förvaltningsövergripande verksamhet i Hemse, Visby och Slite för att nå grupper i samhället i riskzon för psykisk ohälsa med fokus på unga och ensamma äldre. Hantverk, biblioterapi/shared reading och dans är insatser som provats med gott resultat.
Det behövs inte alltid storslagna projekt det kan räcka att skapa mötesplatser med ett konkret innehåll. Det finns med all säkerhet fler såna fina satsningar. Men man måste också hitta dit. Här har regionen ett jobb att göra.