Alla uppskattar inte att allas åsikter får både tryckas och spridas fritt. Det har inte minst visat sig den senaste tiden på olika sätt.
Svensk tryckfrihet är äldst i världen. År 1766, som första land i världen, antogs här en lag som reglerade rätten till det fria ordet, nämligen Tryckfrihetsförordningen.
Vi har sett prov på svenska politiska partier som på senare tid velat in och styra de fria medierna. En miljöpartist ville att en viss del av nyhetssändningarna skulle kvoteras till att rapportera om klimathotet.
Sverigedemokraterna jobbar öppet för att tilliten till svenska medier ska minska. Man tar varje tillfälle att beskriva MSM (main stream media) som vänstervridet och att de mörkar sanningar. För att erbjuda medborgarna den sanna bilden av verkligheten har de startat egna partitrogna medier.
Det finns liknande trender i vår omvärld, år 2018 inskränktes pressfriheten i fem länder, varav fyra i Europa, enligt Reportrar utan gränser. Två av dessa, Ungern och Polen, brukar som bekant av SD hållas fram som föredömen.
I dag uppmärksammas pressfriheten på olika sätt i vår värld. Gotlands Tidningar gör det genom ett väldigt ovanligt avsteg från hur tidningen brukar se ut. På Helagotland.se kan du uppleva hur en nyhetssajt på internet utan pressfrihet skulle kunna se ut.
Gotlänningens Tryckeri AB uppmärksammar i dag Pressfrihetens dag genom ett evenemang där konsekenserna av en fri press uppmärksammas på ett alldeles särskilt sätt. Förhoppningsvis får ni läsa mer om det på nyhetsplats i våra lokala fria medier under dagen.
Fria medier behöver engagerade, drivna och välutbildade journalister i medieföretag där man ser det journalistiska hantverket som en färskvara som behöver ständig uppdatering och näring.
Därför är det skrämmande att antalet journalister minskat drastiskt de senaste åren. I tidningen Journalisten kan man läsa att statistik från SCB:s yrkesregister visar att under krisåren 2014-2018 lämnade 7 245 personer ett journalistjobb och gick till andra yrken. Det motsvarar hälften av alla yrkesverksamma journalister. 28 journalister i veckan under fem års tid lämnade journalistbranschen.
Drygt var femte som lämnade journalistiken gick till att istället bli informatör eller kommunikatör.
I dag har många medieföretag svårt att få tag i personal. Martin Söderberg, branschstrateg på Arbetsförmedlingen Kultur och Media, säger till tidningen Journalisten "Många har nog tröttnat på kajka runt mellan olika vikariat. Den som inte får ett fast jobb som journalist söker sig till ett annat yrke. Journalister är generellt välutbildade, engagerade, har driv och god kompetens. Man är gångbar i andra branscher".
Det här är inte ett hot mot fria mediers existens men väl mot deras grundläggande uppdrag. Att upplysa medborgarna och granska makten. Det är ett arbete som kräver fokus och inte minst arbetstid.
Pressfrihet och yttrandefrihet går hand i hand. Vad gäller yttrandefriheten så är den till skillnad mot Tryckfrihetförordningen en ung lag och togs i bruk först 1992.
Båda dessa grundlagar innebär inte att man har rätt att få sina åsikter publicerade eller att man slipper att ta konsekvenserna för vad man står för, och vad man inte står för.