För någon vecka sedan höll finansminister Elisabeth Svantesson en presskonferens där hon redogjorde för landets ekonomi. En sammanfattning av hennes redogörelse är att det ser mörkt ut. Hög inflation som sammanfaller med ekonomisk nedgång är ingen bra kombination. De åtgärder som vi vet fungerar för den ena situationen riskerar att förvärra verkningarna av den andra. Mitt i detta står de som har det tuffast att få ihop vardagen ekonomiskt och får det än tuffare. När den församlade pressen ställer frågor om åtgärder för att stötta de mest utsatta får de negativa svar. Svantesson har inga åtgärder på gång men följer utvecklingen.
En som är kritisk till regeringen brist på åtgärder är Arturo Arques, privatekonom på Swedbank. Det är för de mest utsatta som våra socialförsäkringssystem finns till, men med skenande inflation hänger ersättningarna inte med i utvecklingen.
Arques menar att höjda ersättningar i våra socialförsäkringssystem gynnar både de ekonomiskt svagaste hushållen som samhällsekonomin i stort.
Det vi ser i dag är det värsta som kan hända för hushåll med små eller obefintliga marginaler. Undersökningar av hushållens ekonomi visade innan pandemin och den skenande inflationen att runt fyra femtedelar har goda eller riktigt goda marginaler. Deras ekonomi har också fått sig en törn och hushållen får börja prioritera, men de kommer att gå relativt torrskodda ur den kris vi nu är inne i. Däremot har den femtedel som hade små eller inga marginaler drabbats hårt av den ekonomiska kris vi nu befinner oss i. När matkassarna blir dyrare, elräkningarna högre och inkomsternas utveckling inte hänger med kan situationen bli akut.
När exempelvis en ensamstående förälder, som vänder på varje öre för att få mat till sig och sina barn, får några hundralappar extra används de till basvaror, vilket enligt Arques gynnar tillväxten. Den lilla familjen får mat på bordet och samhällets tillväxt ökar, vilket är en så kallad winwin situation. Dessutom kostar en höjning av exempelvis bostadsbidraget eller bostadstillägget inte staten så mycket pengar. Det finns inga hushåll bland de här 20-procenten som kommer att inkassera några 700 000 i ökade bidrag som vi nu sett när det handlar om elstöden. Inte ens innan ett eventuellt bidragstak införts. Vi kan därmed prata om en winwinwin situation.
När finansminister Elisabeth Svantesson under onsdagen höll en presskonferens gällande landets ekonomiska läge gav hon inga trevliga besked till de mest utsatta hushållen. De höjningar som följer av olika former av indexering är allt vad höjning som kommer att ske. Att inflationen gör att matkassarna blir mindre och mindre för var dag som går gör inte att Svantesson ser någon anledning att agera.
De mest utsatta får helt enkelt fortsätta kämpa med sin ekonomi, precis som vanligt under borgerliga regeringar.