Näringslivets olika organisationer står på barrikaderna och kräver att riksdagen ger direkta penningstöd till landets alla företag. En majoritet av riksdagens partier är också beredda att ge efter för påtryckningarna som skulle kosta staten omkring 100 miljarder kronor i månaden. De partier som nu är beredda att ta denna kostnad är samma partier som slåss för att samma företag ska betala så lita skatt som möjligt, vilket är en paradox värd att nämna. För att få lite perspektiv på summan 100 miljarder i månaden kan det vara bra att peka på att statens utgifter för hela 2020, i den nyligen reviderade vårpropositionen, är 1 112 miljarder.
Men vilket ansvar har egentligen företagens ägare för den uppkomna situationen, och då menar jag inte coronavirusets globala spridning utan företagens ekonomi. I helgen meddelade idrottsföreningen BK Häcken att deras årliga ungdomsturnering i fotboll, Gothia Cup, ställs in på grund av coronapandemin. Ett stort sportsligt bakslag, men också oerhört tufft ekonomiskt beslut för BK Häcken som förening. När företrädare för klubben får frågor av Radiosporten hur detta slår mot deras ekonomi blir jag ändå positivt överraskad. Ungdomsturneringen som drar till sig många ungdomslag från hela världen upplevde mindre kriser i samband med utbrottet av svininfluensa 2009 och flygförbuden i under Eyjafjallajökulls utbrott 2010. 2011 diskuterades hur föreningen skulle försäkra sig mot ett stort underskott om något liknande hände igen. Valet stod mellan att köpa en försäkring eller att bygga upp ett eget kapital. Efter moget övervägande tog man beslut om att bygga upp en egen buffert för att kunna klara av en framtida kris. Klubbchef Marcus Jodin säger till Radiosporten: ”Så vi är väldigt tacksamma för historiskt kloka beslut”.
Anne Wibble, Folkpartiet, numera Liberalerna, var finansminister under Carl Bildts regeringen 1991-1994. Hon uttalade då att vi alla skulle ha en årslön på banken. Ett uttalande som hon fick mycket uppmärksamhet för och som bland annat jag har kritiserat för att vara verklighetsfrånvänt. Hennes tanke var god, men borde fungera bättre för företag än för löntagare. Som löntagare har du små möjligheter att styra din lön, speciellt om du hamnat i en låglönebransch. Men företagandet bygger ju på att det finns en marknad som är villig att betala för din produkt eller tjänst. Om företaget inte drar in tillräckligt med pengar, om tillgång och efterfrågan är ur balans, är det dags att hitta nya vägar. Har företaget inte intäkter som täcker bland annat löner, försäkringarna, pensionsinbetalningar och möjlighet till att bygga buffert för sämre tider, kanske man ska fundera på att göra något annat. Kunde BK Häcken ta ett klokt beslut så kan väl andra också göra det.
Men företagsägare är inte bara den enskilda lilla entreprenören. Många aktiebolag har ekonomiskt tunga ägare och det är nu som de ska ta sitt ansvar och pumpa in pengar i sina bolag. Har aktieägarna krävt för stora utdelningar under sötebrödsdagarna och bolagen saknar buffert har de också ett ansvar nu när barkbrödet ser ut att få en renässans. Att lägga över det ansvaret på oss skattebetalare är inte försvarbart.
Jag tycker regeringen balanserar den här problematiken på ett bra sätt. Det lär dyka upp fler krisåtgärder som riktas till branscher där behovet är som störst, men några 100 miljarder i månaden lär vi inte få se finansminister Magdalena Andersson deklarera, åtminstone inte i närtid. Först måste aktiebolagens ägare ta det ansvar de tog på sig när de köpte sina aktier.