Att Sara Skyttedal återigen petats från första platsen på Kristdemokraternas valsedel till det kommande EU-parlamentsvalet är märkligt i sig. Sara Skyttedal visserligen en frispråkig person som ofta får rubriker och är därför någon som många tycker saker om. Hon genererar känslor på gott och ont. Hon har väl inte heller varit en politiker som följt politikens oskrivna spelregler. Exempelvis lät urstockholmaren Skyttedal sig värvas till Linköping för att ta på sig rollen som kommunalråd. Något vi vant oss vid i idrottens värld men sällan ser inom kommunpolitiken.
Att hon först var KD:s toppnamn på EU-listan, men petas av valberedningen, är kanske inte så konstig. Att hon dessutom fick tillbaka förstaplatsen efter den demokratiska processen som KD genomförde i höstas är inte heller så konstigt. Liknande saker har hänt i fler partier och att valberedningen och medlemmarna eller dess representanter har olika åsikter om ordningen på en lista till olika val är inte ovanligt.
Det som sticker ut är det som hände mellan petningen och partiets demokratiska process, under den tid som Skyttedal var ute i kylan.
Då ska hon enligt det som ännu framkommit tagit kontakt med SD för att erbjuda sina tjänster. Något som SD meddelade KD, och som KD av förklarliga skäl tog tag i. Att politiker byter partier sker, men att politiker försökt förhandla sig till toppositioner i ett annat parti innan de ens lämnat partiet de är aktiva i har jag inte hört talas om förut. Jag förstår Kristdemokraternas reaktion och det beslut som Skyttedals agerande ledde till.
Skyttedals agerande är unikt, men att borgerliga politiker byter parti är inte lika ovanligt. (Finns ju även några exempel här på ön.) Bara under den korta tid som formandet av listorna för valet till EU-parlamentet pågått, har vi sett ett par exempel.
Anna Maria Corazza Bildt satt i EU-parlamentet för Moderaterna 2009 – 2019. Under hösten lät hon meddela att hon lämnar M för att i bli aktiv i Liberalerna. Tanken är att hon ska kandidera till EU-parlamentet för sitt nya parti. Corazza Bildt har plats två på Liberalernas lista som toppas av Karin Karlsbro, med gotländska Gisela Wood på plats 47. Liberalerna har i dag ett mandat och att de får två efter valet i juni ser jag som tveksamt.
I och med Skyttedals petning fick Alice Teodorescu Måwe oväntat ta över toppositionen på KD:s lista. En lista där gotlänningen Sara Lidqvist finns på plats 52.
Teodorescu Måwe är väl mest känd som den politiska chefredaktören på Göteborgs Posten, GP, som omvandlade den liberala ledarsidan till en högerkonservativ ledarsida. Till många läsares bestörtning.
Teodorescu Måwe värvades även av Ulf Kristersson för att som huvudsekreterare skriva Moderaternas partiprogram för Arbetsstämman hösten 2021. I den rollen skrev hon inför EU-parlamentsvalet 2019 en debattartikel där hon var tydlig med var hon hade sina politiska sympatier: ”För mig är det givet att rösta på Moderaterna i Europaval.”
Nu toppar hon KD:s lista till EU-parlamentet.
Alice Teodorescu Måwes resa visar också hur borgerligheten är så mycket större än enbart politiska partier. Ledarredaktioner, de borgerliga partierna och de verksamheter svenskt näringsliv startat för att påverka samhället lever i symbios med varandra. Och nu ser vi hur borgerliga politiker flyter fritt mellan partierna.