Produktionstakten har ökat på de bilverkstäder som provat 6-timmars arbetsdag.
Under LO-kongressen som nyss avslutats ställdes det hårda krav på att det är dags att pensionera 40-timmarsveckan till förmån för kortare veckoarbetstid.
Frågan har diskuterats under lång tid och jag är en av anhängarna till kortare arbetstid. De försök som gjorts har till stor del utfallit positivt, men på olika sätt beroende av bransch.
Inom vård och omsorg, där arbetsbelastningen är tung, har sjukskrivningarna minskat, medan det på arbetsplatser där produktionen utförs av anställda, och inte av maskiner, setts en ökad effektivitet. På vissa arbetsplatser har det till och med medfört att 6-timmarsdagen blivit mer produktiv än 8-timmarsdagen.
Har arbetsgivaren dessutom tagit möjligheten att införa två 6-timmars pass har produktionen mer än fördubblats. På dessa arbetsplatser blir arbetstidsförkortningen med bibehållen heltidslön till och med blivit en ren vinst för alla inblandade. Arbetsgivaren får ut mer produktion och de anställda mer ledighet.
Men en ren arbetstidsförkortning från 40 timmars vecka till 30 timmar med bibehållen lön är inte genomförbart på alla arbetsplatser, på grund av de stora kostnaderna det medför i flera branscher. Inte ens inom verksamheter där frågan om arbetstid handlar om de anställdas arbetsmiljö, och i slutänden de anställdas hälsa, har fackförbunden lyckats minska arbetstiden i tillräcklig utsträckning.
Inom flertalet branscher är det många som tvingats gå ner i arbetstid, och därmed lön, för att orka med att jobba. Inom vård och omsorg har tunga lyft, slimmade scheman och anorektiska organisationer gjort att många inte längre orkar med jobbet på heltid. Här har en form av ofrivillig arbetstidsförkortning genomförts under en längre tid. Samtidigt som allt fler valt att säga upp sig på grund av den hårda arbetsbelastningen.
Den ofrivilliga arbetstidsförkortningen har dessutom försvårat en enad front från fackförbundeninom LO-kollektivet i frågan om kortare arbetstid. Vissa fackförbund med branscher med få deltidsanställda har redan avtalsvägen sett till att minska arbetstiden.
Exempelvis har IF Metall använt delar av tidigare löneutrymme för att avsätta tid till en tidsbank. Där får de anställda på arbetsplatser där IF Metalls Teknikavtal gäller ledig tid att ta ut som sammanlagt uppgår till 8 dagar per år för en heltidsanställd.
IF Metall är ett av flera fackförbund som avtalat fram arbetstidsförkortning i sina kollektivavtal.
Många fackförbund har förhandlat fram ett deltidspensionssystem där arbetare kan minska arbetstiden när de närmar sig pension, utan att förlora inkomst. Snabbt räknat skulle den avsättning som görs på IF Metalls Teknikavtal i dag generera en årslön i möjlig förtida deltidspension under 40 års anställning. Då är varken avkastning eller framtida höjningar av insättningen medräknade. Och om man inte vill gå i pension tidigare får pengarna tas ut när man väl lämnar arbetslivet.
Som ni förstår är frågan om kortare arbetstid svårare än man kan tro. Medan vissa arbetsplatser skulle kunna gå från 40-timmarsvecka till 30 timmar på en gång, och med ökad produktion som följden, finns det andra där det blir svårare. Butiksanställda får inte fler kunder för att deras arbetstid minskas. Och att anställda inom omsorgen får bättre arbetsmiljö och samtidigt kan ge bättre omsorg för att de inte arbetat ut sig anses i dag inte vara tillräckliga orsaker för att vi ska öka resurserna till välfärden.
Vi ser den ekonomiska situationen som kommuner och regioner befinner sig i, där de inte ens klarar av att bemanna upp utifrån dagens krav. Skulle de plötsligt tvingas anställa 25 procent fler dessutom på heltidslön måste enorma resurser tillföras.
Jag, och säkert många med mig, anser visserligen att det mänskliga lidandet som de tunga belastningarna inom många välfärdsyrken medför inte kan värderas i pengar, men inser samtidigt det orimliga då skattehöjningar inte är en framkomlig väg i med den borgerliga synen svensken generellt sett har på att betala skatt.
Walk for capitalism, demonstration med plakat som Den som betalar skatt är inte fri, Kapitalism Ja tack och Kapitalism för barnens skull. Joakim von Anka, får porträttera den syn som svensken har på skatt.
Det finns i dag inte en universal lösning som skulle fungera för att minska arbetstiden med bibehållen lön. Och att tvinga redan lågavlönade grupper att gå ner i arbetstid och samtidig få lägre lön är inte en framkomlig väg. Just de dåliga arbetsvillkoren är ju en av orsakerna till att många välfärdsyrken har svårt att rekrytera personal.
Därför är det bra att frågan kommer upp på dagordningen även om jag är rädd för att vi kommer att få vänta många, många år innan en eventuell sänkning av arbetstiden kan bli verklighet.