Partibeteckningar i kyrkovalet underlättar valet

Partiernas ideologiska hemvist underlättar för många att göra bra val i kyrkovalet.

Partiernas ideologiska hemvist underlättar för många att göra bra val i kyrkovalet.

Partiernas ideologiska hemvist underlättar för många att göra bra val i kyrkovalet.

Foto: Johan Nilsson, TT

Ledare2021-09-18 06:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

I morgon är det dags för medlemmar i svenska kyrkan att lägga sin röst i de olika kyrkovalen. Det har, precis som inför valen till uppdrag i riksdag, region och kommun, funnits möjlighet att förtidsrösta, men i morgon är det sista chansen för kyrkans medlemmar att välja sina företrädare och den inriktning man vill se framöver.

När jag går till valurnorna och gör mina val i utgår jag alltid från en bredare ideologisk grund. Hur man tänker i olika sakfrågor är i och för sig viktigt, men det tas så många beslut under mandatperioden som aldrig fick plats i de olika valprogrammen att jag känner behov av en bredare förståelse för kandidaterna och de listor de står på.

Av den anledningen har jag svårt att hänga med i diskussionen kring de politiska partiernas vara eller icke vara i kyrkovalet. Nu när jag går till val vet jag hur de tre partier som ställer upp (S, C och SD) ser på samhället i stort och hur vi människor ska behandla varandra. Men också hur de ser på förvaltning, klimatomställning, ledarskap och personalfrågor. Frågor som gäller såväl inom kyrkan som i samhället i stort.

Dagens samhälle är också starkt påverkat av kyrkan, vilket inte är så konstigt i ett land som varit kristet i omkring 1 000 år. Socialdemokratin har rent ideologiskt mycket gemensamt med de kristna värderingarna. 

För att värna de svagaste byggdes ett välfärdsland med sociala skyddsnät. Man skapa lagar i arbetslivet som även ger arbetare möjlighet till den vila som budord 3 säger. Och att behandla sin nästa såsom sig själv innebär att behandla alla likvärdigt oavsett ursprung, kön, sexuell läggning eller tro. 

Just allas lika värde är ju grundbultar i både kyrkan och socialdemokratin och mycket av den politik som S driver utanför kyrkan utgår från en tanke om ett jämlikt samhälle. Den tanken ser jag som en mycket god egenskap även för en företrädare i Svenska kyrkan. 

Den helhetsbild som jag får av partibeteckningen på valsedeln har jag svårt att få när jag ser de valsedlarna som finns för de partipolitiskt obundna nomineringsgrupperna.

Och även när jag läst på har jag svårt att se någon ideologisk tråd. Däremot förstår jag varför förtroendevalda i partier som numera ser människor som en belastning inte vill ha med sig den människosynen in i sitt kyrkliga engagemang.

Vi lever i ett land där vi får lov att organisera oss fritt. Det är inte värdigt kyrkan att delar av deras förtroendevalda vill utesluta andra organisationer att vara verksamma i kyrkan. Varje parti, kandidat och väljare måste få lov att göra sina egna val. Vill ett politiskt parti också engagera sig i kyrkan i linje med dess tro, bekännelse och lära, har jag svårt att se hur det kan vara fel. Av samma anledning har jag svårt att se hur partier som vill göra kyrkan mer exkluderande och främlingsfientlig, partier som har en människosyn som är så långt ifrån det Jesus predikade, inte ska få möjlighet att delta i kyrkovalet.

Jag hoppas givetvis att deras kampanjer skapar en vilja hos er som se allas lika värde som en viktig del av Svenska kyrkans verksamhet att gå till valurnorna, för det kommer jag att göra. Och då underlättar det för mig att se partibeteckningen på röstsedel.

Gotlands Folkblad

Det här är en ledare från Gotlands Folkblad. Ledarsidan är oberoende socialdemokratisk.