LIBERAL DEBATT
Ing-Marie Wieselgren, dödades den 6 juli i Visby av en av dem som sannolikt behövde henne mest. Med sin kunskap och insikt var hon en av alla de som gjort Almedalsveckan till vad den är - en smältdegel av åsikter, kunskap och idéer, en arena för utbyte av tankar och ståndpunkter. En fredlig arena, och trygg…
Enligt uppgift i media finns det en koppling till offrets ”offentliga profil” till hennes yrkesutövning som samordnare för psykisk hälsa på SKR. Att så är fallet chockar, ger upphov till frågor, men också en beslutsamhet. Almedalsveckan är en viktig symbol för öppenhet, kunskap, omsorg om samhällets behov - såväl fysiska som psykosociala.
Vi vet ännu inte mycket om gärningsmannen mer än att det troligen föreligger psykisk sjukdom. Liksom vid mordet på Anna Lindh, skjutningarna på Utöya, knivmorden på Latinskolan i Malmö och skotten i Oslo förra veckan har gärningsmannen sökt upp en individ eller en grupp och oprovocerat utövat dödligt våld.
Att bekämpa utanförskap i form av gängkriminalitet och integrationsrelaterade svårigheter är idag det som debatteras mest i politiken. Det psykologiska utanförskapet nämns men inte med samma kraftfulla ord och krav på åtgärder. Men även detta område kräver ett mer närvarande samhälle.
Ing-Marie Wieselgren var den 5 juli panelist i ett seminarium arrangerat av Mindshift med titeln ”Vårt hopp är en skola som bygger mänskligt välbefinnande för framtiden”. Att lägga grunden för psykisk hälsa och delaktighet i samhället måste göras tidigt, bland annat i skolan. Två viktiga pusselbitar där är en skola som ger alla elever möjligheter och fungerande elevvårdsteam. Här brister det idag, det saknas alldeles för ofta skolpsykologer.
Almedalsveckan ger så mycket glädje, kunskap och kontakter. Seminarier under bar himmel med vind, sol. Det är den där veckan, då man i varje gathörn möter vänner, kollegor, folk från förr och nu. I år blev det annorlunda. I år mötte veckan döden, i ett gathörn.
Det som hände i Almedalen ska inte få oss att sluta mötas. Vi måste istället fortsätta att mötas för att förstå varandra och för att tala om det som är svårt, om sådant som kan leda till våld som det i Visby den 6 juli 2022. Vi måste fortsätta att tala om utanförskap, tala om psykisk ohälsa, skola och tidiga insatser.
Vi måste fortsätta att tala om att vi inte håller med varandra. Vi måste tala, lyssna och tala igen. Det måste finnas en dialog, ett samtal. Till slut förstår vi. Det är så vi blir ett samhälle, med plats för alla.
Årets Almedalsvecka blev annorlunda och slutade i moll. Men, vi kan och får inte låta detta tysta de viktiga samtalen. Vi måste varje dag stå upp för ett öppet samhälle med möjlighet att mötas utan rädsla.
För framtiden. För alla.