En stor anledning till regeringens besked är den lilla växten knärot. Den är en av Sveriges vanligaste orkidéer och växer i nästan hela landet. Med sina små vita blommor och vintergröna blad är den lätt att hitta. Precis som alla andra orkidéer är knäroten fridlyst.
Kombinationen vanlig, lätt att känna igen och fridlyst har gjort den till ett tacksamt vapen för motståndarna till modernt skogsbruk. I och med att skogsägarnas avverkningsanmälningar är offentliga handlingar är det lätt att hindra avverkningen genom att anmäla förekomst av knärot i området.
Under valrörelsen profilerade sig både Moderaterna och Kristdemokraterna när det gällde att värna skogsägarna. Utredningen kring lättnader i artskyddet var därför naturlig – och efterlängtad. ”Den uppmärksammade knäroten är ett exempel på art som inte ska kunna utgöra ett sådant hinder mot skogsbruk när utredningen är klar”, förklarade landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) när utredningen offentliggjordes.
”Myndigheternas ingrepp i enskildas rådighet över sin egendom måste vara förutsägbara och skäligt kompenserade. Verktyg för att skydda den biologiska mångfalden behöver vara mer ändamålsenliga än dagens artskydd,”, fyllde klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) i. På X skrev hennes partikollega Elin Nilsson ”Nu styr vi upp artskyddet. (…) Liberalerna värnar äganderätten, rättssäkerheten och miljön”.
Beskedet togs väl emot bland skogsägarna men Liberalerna talade med kluven tunga. Partiet har i ett halvår både motarbetat utredningens tillkomst och insisterat på att den ska skötas av den liberala delen av departementet. Ända in i det sista strulade L våldsamt om petitesser som formuleringar i pressmeddelandet.
Trots både Pourmokhtaris och Nilsson utfästelser i offentligheten talar arbetet bakom kulisserna starkt för att L inte vill ha några ändringar i artskyddet. I alla fall inte i den riktning skogsägarna och resten av regeringen vill se. Partiet ska dessutom få tacksamt stöd i kampen mot ett nytt artskydd av ett av Pourmokhtaris departementsråd. Han har tidigare varit miljöpartistisk sakkunnig åt Åsa Romson (MP) när hon var minister, men har nu en opolitisk anställning på departementet.
Egentligen hade L kunnat kosta på sig den här förlusten. I miljömålsberedningen försöker ju partiet skydda, läs ta, skog bakvägen genom att utvidga begreppet naturskog. Lyckas partiet med detta spelar ju utredningen och nya regler kring inskränkning med stöd av Miljöbalken mindre roll. Den våta filten över svenskt skogsbruk ligger kvar.
Regeringen är alltså inte så enig som den låtsas och direktiven till utredningen är inte ens skrivna. Utredningen är dessutom onödigt smal då den inte omfattar till exempel fåglar eller arter som skyddas av EU-regler. Det lär dröja innan Sveriges skogsägare kan pusta ut.