Centerpartiet må hålla sig någorlunda jämnt i opinionsmätningarna just nu, men partiets politiska stagnation kommer sannolikt innebära stora problem inom kort.
Helena Lundgren, C:s kommunalråd i Vindeln och en inom partiet allmänt erkänd mönsterpolitiker, gick på tisdagen ut i Aftonbladet med dräpande kritik mot sin partiledning (12/4). Hon menar att partiledningen hjälper regeringen samtidigt som den skyller på oppositionen. Den har tappat bort sig i sina egna illusioner.
I det får man ge Lundgren rätt. Centerpartiet har i praktiken misskött sin vågmästarroll till den grad att de förlorat den. Även om partiet själv fortsatt hävdar sin självständighet och vägrar att acceptera blockpolitik, är det nog för de flesta tydligt att Centerpartiet i själva verket är en del av det rödgröna blocket – om än en obekväm sådan.
Problemet stavas i mångt och mycket Annie Lööf, och gruppen närmast henne. Vilandes på en valanalys från 2010 som menar att Sverigedemokraterna kan tigas till döds har hon utformat det moderna Centerpartiet. I närmare åtta år har hon hävdat att framtiden ligger i en svårdefinierad “bred mitt”. Att den politiska mitten gått från politikens kärna till hopplös ödemark, där inget annat parti verkar se någon potential alls, anses oväsentligt. Mitten anses fortfarande kunna besegra Sverigedemokraterna, trots alla signaler om att strategin snarast är kontraproduktiv.
Inte heller har strategin – som de facto lett detta borgerliga parti in i det rödgröna blocket – vunnit några särskilda politiska vinster. De stora eftergifter som de fick lovade i skrift genom Januariavtalet har en efter annan blivit stoppade, förhalade eller förändrade till oigenkännlighet. Den senaste förlusten handlade exempelvis om lättnader av strandskyddet, som var ett av de krav Centerpartiet hade för att släppa igenom Magdalena Andersson som statsminister.
I praktiken har alltså Centerpartiet gett Socialdemokraterna ett carte blanche att regera som de vill. Om det är möjligt för Andersson att fortsätta regera trots att C:s krav en efter en avskrivs så betydde kraven aldrig mycket överhuvudtaget. Men i så fall är frågan: vad är Annie Lööfs Centerparti, annat än ett anti-SD parti och ett motvilligt bihang till Socialdemokraterna? I så fall finns det redan två andra partier inom blocket som har samma positioner, men med egen politik därutöver.
Det är sannolikt att Annie Lööf måste avgå för att partiet ska ta sig ur denna stelnade form. Ingen annan partiledare är lika förankrad i denna strategi som Lööf, och det är sannolikt omöjligt att ändra bana med trovärdigheten i behåll. Men att stanna i denna förkalkning skulle skada partiet och på sikt leda det till samma öde som Liberalerna, med eviga trovärdighetsproblem och kräftgång. Heter nästa ledare kanske Helena Lundgren?