I måndags offentliggjorde regeringens utredare Gudmund Toijer slutbetänkandet i utredningen En moderniserad arbetsrätt. Som jag tidigare kommenterat de uppgifter som läckt ut såg den ut att frångå de direktiv som ingår i Januariavtalets punkt 20. Där kan man tydligt utläsa att de förändringar som ska genomföras i Lagen om anställningsskydd, LAS, inte får rubba den grundläggande balans mellan arbetsmarknadens parter.
I utredningen tas anställningsskyddet mer eller mindre bort för anställda på omkring 90 procent av landets arbetsplatser. Något som knappast kan ses som att den grundläggande balansen mellan parterna upprätthålls.
Anställningsskyddet i LAS bygger på två grundpelare. Turordningen först in sist ut vid arbetsbrist och rätten att ogiltigförklara en uppsägning som saknar saklig grund. Först in sist ut innebär att anställningstiden anger turordningen och den med längst anställningstid hamnar längst bort från uppsägning.
I måndagens slutbetänkande är bägge dessa grundpelare nästan helt borttagna för alla som jobbar i företag med upp till 15 anställda. Vilket enligt Statistiska Centralbyrån är omkring 90 procent av alla arbetsplatser med anställda.
De förändringar som utredningen vill se vid arbetsbrist innebär att först in sist ut blir i det närmaste inaktuellt. Antalet undantag utökas från dagen två till fem. Vilket innebär att arbetsgivaren kan undanta fem anställda från risken att bli uppsagd. När undantagen väl är gjorda anser utredningen att arbetsgivaren ska få välja vem som ska få behålla jobbet om det finns två personer med lika lång anställningstid. Där är det med dagens skrivning den äldsta som går före.
I den nuvarande skrivningen av LAS har arbetsgivaren krav på sig att omplacera de anställda som inte finns med på turordningslistan, men som ändå blir av med sina arbetsuppgifter. En sådan omplacering ska göras om den anställda anses kunna lära sig de nya arbetsuppgifterna inom en rimlig tidsrymd. Den lärotiden vill utredningen ta bort och omplacering ska bara göras om den anställda redan kan den nya arbetsuppgiften, annars blir man föremål för uppsägning. Som ni märker ger utredaren arbetsgivaren en hel verktygslåda med möjligheter att vid arbetsbrist helt själv och godtyckligt bestämma vem som ska få behålla jobbet och vem som ska bli uppsagd. Först in sist ut blir ett minne blott.
Utredningen vill även förändra skyddet vid uppsägning personliga skäl. I dag kan den anställda ogiltigförklara uppsägningen om den inte anses vara sakligt grundad. En ogiltigförklaring innebär att anställningen fortlöper tills tvisten är löst. Något som kan ta riktigt lång tid då Arbetsdomstolen har långa köer. Det intressanta är att det är parterna som står för Arbetsdomstolens kostnader och vill parterna minska köerna är det väl bättre att tillföra resurser. Men utredaren har ändå ansett att det inte längre ska gå att ogiltigförklara en uppsägning på företag med upp till 15 anställda. Så skyddet att ha kvar sin anställning när uppsägningen saknar saklig grund tas bort helt och hållet. Den enda kompensationen som kan utges om uppsägningen saknade saklig grund och det inte var mer än femton anställda vid uppsägningstillfället är ett skadestånd på åtta månadslöner. Oavsett hur länge du varit anställd. Skulle det istället varit mer än femton anställda skulle du kunnat både ogiltigförklarat uppsägningen genom att en interimistisk prövning i domstol gör sannolikt att det inte har förelegat saklig grund för uppsägningen och få ett skadestånd på som mest 34 månadslöner om arbetsgivaren trots allt vägrar att återanställa dig.
Om den här utredningen skulle gå igenom kan man som ni förstår byta namn på LAS. Då är det inte längre en anställningsskydds lag, utan en anställningslag. Allt skydd är som bortblåst och det finns kvar är ett regelverk kring anställningar.
Nu är detta som sagt en utredning och arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) har varit enormt tydlig med att utredningen strider mot direktivet i Januariavtalet om bibehållen balans mellan parterna. Men vi lär ändå få se utredningens slutbetänkande skickas ut på en remissrunda där både fackförbund och arbetsgivare får tycka till. Vad det framtida beslutet om en eventuell moderniserad och balanserad arbetsrätt landar får vi vänta på. Dessutom har LO och Svenskt Näringsliv fortfarande möjlighet att lösa frågan själva, även om utredningen ger arbetsgivarorganisationen ett stort övertag i förhandlingarna.