Reduktionsplikten har otvetydigt höjt bränslepriserna, men samtidigt varit det sätt som den svenska klimatpolitiken använt för att minska de fossila utsläppen från fordon och transporter. Sverige har legat i framkant när det gäller reduktionsplikten vilket fått priserna på fordonsbränsle att vara bland EU:s högsta.
På grund av pandemin och Putins anfallskrig mot Ukraina har råoljepriserna under perioder legat extremt högt vilket återspeglat på bränslepriserna. Under valåret 2022 klev frågan om bensin och dieselpriserna fram som en stor fråga och de partier som nu utgör regeringsunderlaget lovade guld i forma av kraftigt sänkta bränslepriser medan andra sidan av löften knappast innehöll några gröna skogar.
Nu har Tidöpartierna efter långa förhandlingar kommit överens om att sänka reduktionsplikten till EU:s lägst tillåtna. Något de var överens om redan i Tidöavtalet men där förhandlingen gällt vilken nivå som är EU:s lägsta. Nu kommer reduktionsplikten att sänkas till sex procent från årsskiftet 2024 om förslaget går igenom.
Inriktningen för att minska trafikens klimatavtryck, där reduktionsplikten blivit ett mycket viktigt verktyg har kritiserats av Tidöpartierna som anser att det funnit fler korgar att lägga klimatäggen i.
Nu gör Regeringen och SD detsamma då de lägger sina åtgärder i en och samma korg, genom att inrikta minskningen av fordonsflottans klimatavtryck till elektrifiering av fordonsflottan. Något som i sin tur kommer ta lång tid. Regeringen och SD ökar inte heller incitamenten för ägare till fossildrivna bilar att byta till en eldriven bil då bränslepriserna sänks och elbilspremien tagits bort.
Kommer reduktionsplikten att sänkas från och med 2024, vilket med största sannolikhet kommer att hända, krossas samtidigt Sveriges klimatmål, om inte andra klimatåtgärder sätts in. Det som diskuterats från oppositionen som möjliga kompensatoriska åtgärder är mindre avverkning av skog, biltullar, trängselavgifter eller sänkta hastigheter. Åtgärder som antingen drabbar svenska skogsägare och skogsindustrin, eller bilisterna.
När miljökrav och skydd av olika arter blivit ett hinder för skogsindustrin har jag uppfattat att Tidöpartierna ställt sig på markägarens sida att bruka sin skog. Så några regeringsdirektiv att minska avverkningen ser jag inte som något vi kommer att se. Jag är ännu mer tveksam till införandet av vägtullar, trängselavgifter eller nationella direktiv att sänka hastigheterna på våra vägar.
Det mest troliga alternativet är ändå att regeringen och SD strunta i de lagstiftade klimatmålen.
Reduktionsplikten har varit Sveriges linje och den har minska de fossila utsläppen från fordonstrafiken, nu överger Tidöpartierna den linjen utan att ha några alternativ och lämnar över ansvaret för klimatkrisen på nästa generation.