Staffan Bergström skulle ha avstått från att hjälpa till. Han skulle ha låtit sin patient dö en långsam och plågsam död i den obotliga sjukdomen ALS, som obevekligen berövade patienten de sista resterna av ett värdigt och uthärdligt liv tills andningen till slut helt upphör att fungera. Då hade han kunnat behålla sin legitimation och fortsätta utöva läkaryrket.
Staffan Bergström valde istället att hjälpa sin patient att dö, under något som under de vidriga omständigheterna skulle kunna kallas värdigare former. Patienten kunde själv inta den medicin som Staffan Bergström tillhandahöll och som i Bergströms närvaro avslutade hans liv. I helgen fick vi veta att detta enligt Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) gör att Staffan Bergström ska fråntas sin läkarlegitimation.
HSAN anser att Staffan Bergströms agerande "strider mot hälso- och sjukvårdslagens syfte och är i högsta grad förtroendeskadligt för en legitimerad yrkesutövare".
Från mina utgångspunkter så skadar beslutet snarare mitt förtroende för HSAN. Genom beslutet upprätthåller nämnden en praktik där vården kan få snabba på döden genom att avstå från att sätta in behandling, genom att inte sätta in dropp eller med sövande läkemedel som sänker medvetandenivån. Detta bedöms som acceptabelt, även när dessa passivitetens principer leder till patienter tvingas till ett långt lidande. Men den läkare som hjälper patienten att avsluta ett outhärdligt liv på sina egna villkor bedöms som så olämplig att den inte längre ska tillåtas arbeta.
Om en förändring ska komma tillstånd så är det uppenbarligen inte en process som kommer att starta i HSAN. Den föredrar att upprätthålla dagens förljugna principer och det har just blivit svårare för lidande patienter att inom Sveriges gränser hitta en läkare som kan hjälpa dem. De läkare som delar Staffan Bergströms moraliska principer och engagemang för patienterna vet nu att den patient de hjälper troligen också är deras sista patient.
Det verkar som att initiativet till förändring måste komma från utanför professionen. Från politiken. TT rapporterade i december att det finns en riksdagsmajoritet för att frågan om dödshjälp ska utredas. Aktiv dödshjälp är redan tillåtet i flera andra europeiska länder – som Schweiz, Nederländerna och Belgien – liksom i ett par amerikanska delstater.
Det borde alltså verkligen finns förutsättningar för att pröva om Sverige inte borde följa dessa exempel istället för att upprätthålla principer som för vissa kroniskt sjuka leder till en fasansfull och hjälplös praktik.