När man ger sig ut i verkligheten kan det vara bra att ha med både karta och kompass, om man inte vill gå vilse. I dagens samhälle kan det räcka med en mobiltelefon då bägge funktionerna kan finnas inbyggda i en så kallad smartphone. Men trots möjlighet till att ha med både gamla och moderna kartor och kompasser uppfattar jag att den styrande borgerliga minoriteten gett sig ut i regionens ekonomiska verklighet utan något av det. Man har istället utrustat sig med miniräknare och en teoretisk budgetmall tillverkad av någon ekonom. Enligt mallen ska en budget ha minst två procents överskott på sista raden och gärna mer. Om verksamheterna man ska bekosta inte får de resurser som behövs är det inte budgetens fel utan verksamheterna som kostar för mycket. Det verkar vara viktigare att ha en budget som följer den strikta mallen än en som ger verksamheterna förutsättningar att ge oss gotlänningar den välfärd vi behöver. Därmed blir det också parodiskt när det borgerliga minoritetsstyret kräver stenhård budgetdisciplin för en budget som inte är förankrad i verkligheten. Vi ser ju redan i dag hur bra ledning och styrning man har för att hålla den hårda budgetdisciplin som råder. Nämndernas samlade prognostiserade underskott utifrån delårsrapport två är hela 46 miljoner kronor. Här kan det då vara viktigt att påpeka att den budget som ligger är den rödgröna. Hade borgarna styrt på sin egen budget hade nämndernas underskott varit över 70 miljoner kronor. Det är tydligt att just kompetensen att ta fram en budget som är anpassad till verkligheten är bättre bland de rödgrönrosa partierna.
Men inte nog med att man schabloniserar budgetarbetet, man har inte heller någon sammanhållen plan för de besparingar som måste göras. Ingen utredning om vart pengarna kan eller ska kunna tas. Ingen fördjupad översikt där viktiga politiska mål, som exempelvis värnar verksamheter utanför Visby eller att se till barns bästa, finns beskrivna. Man verkar inte heller inse att ett så här sent beslut gör det extremt svårt att genomföra snabba besparingar. Något som kommer att upprepas nästa år då besparingarna i det tre år långa och 220 miljoners stora sparpaketet beslutas år för år.
Detta visar sig nu skapa både kaos och panik. Exempelvis i det sparpaket som Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens, GVN:s, borgerliga ledamöter klubbade igenom i går. Där blev sparbetinget på Gotlands Folkhögskola 3,5 miljoner kronor. Men i beslutet fanns det bland annat restriktioner i form av att både filialen i Hemse och i Fårösund ska vara kvar. De begränsningarna tillsammans med omöjligheten att göra stora besparingar redan från första januari gör att jag är ytterst tveksam till om GVN:s budget kommer att kunna hållas. Men som sagt, kompetensen att sätta en budget som är anpassad till verkligheten verkar vara begränsad i den styrande minoriteten. Speciellt när man ger sig ut i verkligheten med miniräknare och en teoretiskt uppbyggd budgetmall.