När en privat arbetstagare får lön är det av arbetsgivarens pengar, men när en offentliganställd får lön är det pengar som konfiskerats genom orättfärdiga skatter. Så kan man i alla fall tolka borgerliga politiker och tyckare, men vems är egentligen pengarna.
Arbetsgivaren ger ju inte bara bort sina pengar till de anställda som någon form av gåva. Det är en affärsuppgörelse där den anställda säljer sin tid, sin kropp och sitt intellekt till arbetsgivaren under en viss tid av dygnets timmar. Utan den anställdas arbete hade arbetsgivaren inte klarat av att sälja lika mycket. Uppgörelsen är också på en nivå som gör att arbetsgivaren tjänar pengar på den anställdes arbete. Även efter lön.
På ett liknande sätt överlåter vi pengar till stat och kommun för att de ska förse oss med välfärd och andra viktiga verksamheter. Skillnaden är att stat och kommun inte ska göra någon vinst, utan vi får tillbaka varenda öre i form av verksamhet.
Företagare brukar anges som de viktigaste i det ekonomiska systemet och till viss del håller jag med. Utan företagare som producerar varor eller tjänster, som kunder vill köpa med pengar, havererar vår ekonomi. Men det är ändå kunderna och deras betalningsförmåga som är viktigast. Utan kunder kan ingen företagare överleva, och kunderna det är vi det. Samma personer som betalar skatt.
Så vems är pengarna? Är skattemedel våra pengar så borde väl även företagens intjänade kronor vara våra? Och om vi tycker det är viktigt hur våra skattemedel används är det väl lika viktigt att vi vet vad våra köpepengar går till. Men då är det stopp. Det offentliga måste vara helt transparant, medan alla företag får göra vad de vill med våra pengar.
Alla offentliga utgifter nagelfars och ifrågasätts. Borgerliga tyckare i olika former agiterar för skatternas dåliga inverkan och vikten av att de nyttjas på öret rätt, utifrån deras syn på vad som är rätt och fel.
Slöseriombudsmannen och andra borgerliga tyckare försöker ge sken av att vara objektiva granskare, men är bara en förlängd arm av borgerligheten.
Varför granskas aldrig näringslivet på samma sätt som det offentliga? Varför får jag aldrig veta var de pengar jag lägger på varor och tjänster hamnar?
Är det okej att mina surt förvärvade pengar går till borgerlig propaganda? Svenskt Näringsliv och deras medlemsorganisationer finansieras ju av alla oss, vi som är kunder.
Vem finansierar slöseriombudsmannen och andra borgerliga tankesmedjor och tyckare? Jo, det är du, jag och vi. För varje vara eller tjänst du köper av företag anslutna till arbetsgivarorganisationer betalar du för deras politiska verksamhet. Visst kan du välja vilka produkter du ska köpa utifrån vad du vet om både producent och försäljare, men för att veta det behöver vi också veta hur företagagen använder sina pengar. I detta fall vilka som finansierar borgerliga tyckare. Och det är svårt om inte omöjligt.
Det är få företagar som är öppna med det här och få företag som gör samma miss som hamburgerkedjan Max ägare gjorde inför valet 2014. Då gick Max-ägarna ut med ett brev till alla sina anställda där de påstod att en Socialdemokratisk regering skulle vara en fullständig katastrof för deras bransch. Det blev en S-ledd regering och hur går det för Max och andra hamburgerkedjor i dag?
Under valrörelsen 2018 uppmärksammades att Svenskt Näringsliv drev flera Facebooksidor vars innehåll blev starkt kritiserat. På nyhetsplats i Aftonbladet kallades de till och med för trollsidor.
Snart är det val igen och vi lär återigen får höra hur viktigt det är med sänkta skatter, hur farligt det är med högre skatter och hur viktigt det är att våra skattemedel används på det sätt de anser rätt. Skattebetalarna måste få valuta för sina pengar. Kraven kommer säkert direkt från arbetsgivarorganisationer, men även från andra former av deras politiska verksamhet.
Tänk då på att de krav de ställer på skatterna och hur vi ska använda skatterna aldrig ställs på deras egna tjänster och produkter. Trots att de pengarna är lika mycket mina och dina, som våra inbetalda skatter.