Hur ska Region Gotland göra med högstadieskolorna på Norr, i Fårösund och Slite? Frågan har varit aktuell i decennier. Under förra mandatperioden var det en ohelig allians bestående av den samlade vänstern, Centerpartiet och Kristdemokraterna som såg till att det inte blev något av förslagen i den ambitiösa utredningen av hela skolorganisationen som förvaltningen utfört på uppdrag av politiken. Fötterna blev kalla och mattan drogs undan.
Nu föreligger en ny utredning, specifikt om de två nordliga högstadeskolorna.
Jag skrev 7 februari om hur påfallande svårt Regionen har haft att dra slutsatser, göra prioriteringar och fatta beslut. Detta nu trots den nya utredningen från förvaltningen om hur stora brister det är när det gäller lärarnas behörighet i de ämnen som de undervisar i och trots att en tredjedel av niondeklassarna inte hade behörighet till gymnasiet, senast det begav sig.
P4 Gotland har i veckan belyst frågan från olika utgångspunkter. Föräldrar, förvaltning och politiker har kommit till tals och det är tydligt, som så ofta i politiken, att olika värden och olika möjliga positiva och negativa konsekvenser måste vägas mot varandra.
Meningarna går isär om hur viktiga just skolornas lokalisering är för en bygds utveckling. Det finns hoppingivande forskningsstudier och befolkningsstatistik som tyder på att det inte alls är så avgörande som många föreställer sig, vilket bland annat framgick av den utredning som förvaltningen genomförde under förra mandatperioden.
Politikerna kan nu inte svara på om de kommer att kunna gå till beslut vid nämndens möte i mars. Efter decennier av ganska resultatlöst velande är det kanske inte avgörande om det tar ett par månader extra. Men det behöver fattas ett beslut som har större hållfasthet än den behandling frågan hittills fått.
Skolpolitikern Leiph Berggren (L) är, när han intervjuas av P4 Gotland, åtminstone befriande klar med att det är kvaliteten på elevernas utbildning som måste vara allra mest prioriterat.
– I det här fallet är barnens förutsättningar viktigare än hembygdens förutsättningar.
Men det föreligger i och för sig ingen total automatik, där en sammanslagning leder till att behöriga lärare strömmar till och att de elever som flyttas från den ena skolan till den andra inte väljer att åka till Visby istället.
En sammanslagning kan dock vara nödvändig. Eleverna är nu så få att beslutet på sätt och vis fattats åt politikerna, av de elever (och deras föräldrar) som skulle ha kunnat vara där men inte är det.