Titt som tätt dyker det upp frågeställningar inom offentliga verksamheter där anställdas relationer eller fritidssysslor ifrågasätts.
Nyligen uttalade sig regiondirektör Stefan Hollmark frågande angående den nu avgående säkerhetschefen Rikard von Zweigbergks fritidsintresse.
Von Zweigbergk, som enligt egen utsago och sen barnsben har ett stort intresse för datorprogrammering har också på senare tid utvecklat ett stort intresse för AI, och han är en av de som ligger bakom den nya och AI-genererade gotländska nyhetssidan Gotland Live.
En syssla som von Zweigbergk säger sig ha skött på sin fritid och helt utan att generera några inkomster. Något det inte finns någon anledning att tvivla på.
När Stefan Hollmark redovisar Region Gotlands syn på von Zweigbergks engagemang i Gotland live får vi veta att regionen ser det som en förtroendeskadande bisyssla. Något von Zweigbergk håller med om och påpekar är en av anledningarna till att han valt att säga upp sig från sitt jobb på regionen.
Så långt är alla inblandade överens, men det som är intressant är när i tid von Zweigbergks fritidsintresset blev en förtroendeskadande bisyssla. Var går gränsen?
På Helagotland kan vi i artiklarna om von Zweigbergks bisyssla läsa att ”som anställd i kommunal verksamhet är man enligt lagen om offentlig anställning skyldig att informera om man har en bisyssla vid sidan av sitt arbete. Detta bland annat för att inte konkurrera med jobbets verksamhet och för att det inte ska riskera att skada förtroendet för den anställde eller arbetsgivaren.”
Det är med andra ord olagligt att undanhålla en bisyssla som skulle kunna skada förtroendet för Region Gotland. Men vad ska då räknas som bisyssla och vad är okej att pyssla med på sin fritid?
I von Zweigbergks fall blir det knivigt då de första stegen till det som i dag är en hyfsat fungerande AI-genererad nyhetssida knappas skulle kunna ses som förtroendeskadande. Däremot borde regionen nog fått vetskap om von Zweigbergks inblandning i projektet när det lanserades tidigare i år.
För jag håller med, att vara en av de som driver en nyhetssida på nätet, AI-genererad eller inte, går inte ihop med att samtidigt vara en av regionens viktigaste chefer.
Men var gränsen går i de knepiga fallen är svävande och kräver en bra relation mellan chef och anställd som öppet ska kunna diskutera den frågan när den är aktuell.
I en ny interpellation frågar Kristdemokraternas Sara Lidqvist regionstyrelsens ordförande Meit Fohlin (S). ”Har du under processen reflekterat över eventuellt jäv för egen del?”
Detta angående det beslutade bygget av en ridanläggning i Visby där Fohlin varit en framträdande förespråkare för anläggningen.
Trots att jag ser frågan som en del i det politiska spelet saknar den inte relevans. Meit Fohlin har ett gediget intresse för ridsport. Hon har varit aktiv både som tävlande och som styrelseledamot men har, om jag är rätt underrättad, lämnat samtliga uppdrag sen några år tillbaka. Så var går gränsen för att en jävsituation ska kunna uppstå?
Gotland är litet och begränsat av sin kustlinje. Många känner många och de som har ett stort samhällsengagemang brukar känna ännu fler, då alla former av olika kontakter är viktiga. Men de som är engagerade är det ofta i flera olika verksamheter och politiker är inget undantag. Har du en gång gjort ett bra jobb i någon styrelse är det inte ovanligt att du får fler uppdrag.
Är man då jävig för evigt eller finns det någon karenstid för personens tidigare engagemang? Det är viktiga frågor att diskutera där en för snäv tolkning av tidsgränserna skulle kunna ställa till det för många av dagens politiker men även för framtida rekrytering.
Det är viktigt att frågor kring jäv och bisysslor diskuteras, men samtidigt måste vi förstå att Gotland med sina geografi och begränsade befolkningsmängd har sina speciella förutsättningar.