I veckan presenterade regeringen en ny delegation mot arbetslivskriminalitet som ska samordna kunskapsutbyte mellan myndigheter. Ambitionen är att motverka osäkra arbetsvillkor och skev konkurrens.
Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) skriver i ett pressmeddelande att bakgrunden är problemen med att människor utnyttjas på svensk arbetsmarknad. Missbruk av olika regelverk och exploatering av människor behöver stoppas.
Delegationen som innefattar arbetsmarknadens parter är inte speciellt revolutionerande. Sedan 2018 har åtta myndigheter haft ett regeringsuppdrag för att utveckla ändamålsenliga och effektiva metoder för myndighetsgemensam kontroll för att motverka fusk och brottslighet i arbetslivet. De stoppas dock oftast av sekretessen mellan myndigheter, vilket en utredare nu fått uppdraget att undersöka.
Vad delegationen faktiskt ska åstadkomma mer än kunskapsutbyte är därför otydligt. Kommer den att lägga fram politiska förslag?
En rapport från Skatteverket (2020) visar att hushållens benägenhet att köpa arbete svart har minskat kraftigt mellan 2005 och 2019. Andelen som svarat ja har minskat från 37 till 9 procent. Andelen som svarat nej har ökat från 38 till 74 procent.
Det är här som politiska förslag kan göra skillnad. Skatteverket säger att rapporten inte ger direkt svar på anledningen bakom utvecklingen bakom hushållens inställning men påpekar sedan att införandet av ROT- och RUT-avdraget har gjort att det blivit mindre prisskillnad mellan vit- och svartköp för olika tjänster. Restriktioner för företagen, som införandet av kassaregister och personalliggare, har även förändrat möjligheterna att sälja tjänster svart. Till sist menar Skatteverket att skattesänkningar, till exempel jobbskatteavdraget och sänkt bolagsskatt, kan också ha påverkat priserna vilket gör att vita tjänster kan konkurrera prismässigt mot svarta tjänster.
Att medlemskapet i EU bidragit till att utländska företag kan etablera sig på den svenska marknaden är även en starkt bidragande orsak till fusket inom branschen enligt Lennart Weiss, kommersiell direktör på Weiss (Fastighetstidningen 15/02). Han uppskattar att 50–90 procent av dessa utländska bolag fuskar mer eller mindre.
Ett utträde ur EU och därmed stänga gränserna för den fria rörligheten av arbetskraft är däremot inte ett trovärdigt alternativ. Det finns dock andra sätt att se till att människors utanförskap inte utnyttjas för brottslig vinning, och där har biometrisk data en roll att spela för att motverka framväxten av ett parallellsamhälle.
Utbyte av information är bra. Speciellt om sekretessen hävs mellan myndigheter. Men att påverka företags möjligheter att fuska samtidigt som medborgarnas incitament att välja ett svartjobb över ett vitjobb tas bort genom skattelättnader, ger troligen högre effekt än en delegation.