Regeringen vill halvera flygskatten och det kan bli verklighet redan nästa år. Under våren skickades frågan ut på remiss till myndigheter, organisationer, rättsinstanser och näringslivet. I slutet av juni hade alla svar kommit in. En stor majoritet höll med om förslaget, och utöver det ville nära hälften att skatten ska tas bort helt.
Flygskatten infördes år 2018 och debatterades flitigt då. Det bärande argumentet mot skatten var att den var felriktad: en skatt på flygstolar snarare än på utsläpp. De som förespråkade skatten menade att det inte fanns något annat sätt att minska flygets utsläpp, och att skatten ändå skulle ge effekt. Men den motiveringen håller allt sämre i takt med att de styrsystem som redan finns på europeisk nivå skärps. Bland annat systemet med utsläppshandeln inom EU, som gör att flygen från och med år 2026 betalar 100 procent av sina utsläpp.
I Sverige ska dessutom inrikesflyget vara fossilfritt år 2030. Både inrikes- och utrikesflyget, det vill säga alla flygplan som startar på svenska flygplatser, ska vara fossilfria senast år 2045. Samtidigt fortsätter utvecklingen av elflyg i Sverige. Företaget Heart Aerospace som utvecklar elflyg arbetar för att ha ett certifierat plan färdigt år 2026. Därmed kommer företaget att bidra till ett nytt exportområde inom svensk flygindustri. Att fortsatt beskatta flyg riskerar att hämma denna viktiga utveckling.
Den onödiga skatten på flyg försämrar även konkurrenskraften för svenska flygbolag och gör det svårare att bo och jobba i hela Sverige. Flygbolaget Ryanair lade till exempel tidigare det här året ner flygningar från Stockholm till Luleå, Skellefteå, Visby, Malmö och Göteborg. Anledningarna var höjda flygplatsavgifter och flygskatter i Sverige. Tidigare i juli skrev SvD (3/7) om att inrikesflygandet rasar vilket påverkar möjligheterna att flyga från flera orter i Sverige.
Varför vill då regeringen att halvera skatten, och inte ta bort den helt? I förslaget skriver man att det är lämpligare att halvera, för att den bidrar med skatteintäkter. Halveringen innebär att skatteintäkterna minskar med ungefär 900 miljoner kronor om året. Flygskatten ska alltså finnas kvar som en kassako åt staten. Trots att regeringen har uttalat att man vill sänka skatterna framöver.
Flygskatten rimmar illa med arbetslinjen genom att försvåra för människor att bo i andra regioner än närliggande till Stockholm. När regeringen nu öppnar för sänkta skatter borde den tas bort helt. Då skulle ett hinder mot fossilfria flyg försvinna. Sverige skulle bli mer konkurrenskraftigt. Inte minst skulle det bli lättare att bo och arbeta i hela Sverige.