Gatubelysning kan sluka mycket energi. Om den är omodern. Men när den nu omoderna belysningen var modern så ansåg man ändå att det var värt det. Här kunde man lysa upp de mörka delarna av medborgarnas vardag, för trygghetens och trafiksäkerhetens skull.
När den omoderna gatubelysningen har tjänat ut så finns det chansen att byta till en belysning som är oerhört mycket mer energieffektiv. Det finns inget rakt svar på hur stor besparingen blir. Det beror givetvis på vilken typ av belysning som monteras ned och vad man ersätter den med. Men de källor jag hittat på webben talar på besparingar upp till mellan 80 och 90 procent. LED-lamporna kräver inte bara långt mindre energi än äldre gatubelysning, de har också väldigt mycket längre livslängd, vilket sänker kostnaderna ytterligare när den nya belysningen väl är installerad.
Men när äldre belysning tjänat ut så väljer Trafikverket eller lokala makthavare allt oftare att ersätta den med – ingenting. Ingen av dem vill betala för det. Omodern belysning ersätts av mörker. Det har nu hänt i stora del av Stånga vilket – fullt begripligt och motiverat – orsakat en hel del ilska.
Att det undan för undan har mörknat är för all del inget nytt för Stångaborna, som redan tidigare förlorat belysning. Och man anade väl vartåt det barkade när Region Gotland tidigare i år inventerade den belysning som fortfarande fanns kvar. Men när man nu gått från inventering till handling och släckt mycket av Stångas återstående gatubelysning, då tänds så klart vreden istället.
Region Gotland har på sin hemsida redogjort för skälen till att gatubelysning släcks i Spånga. Den menar att den befintliga belysningen:
- Inte uppfyller dagens elsäkerhetskrav.
- Innebär risker för trafiksäkerheten då flertalet stolpar är angripna av röta och riskerar att falla.
- Innehåller kvicksilver i lamporna.
- Innehåller impregneringsmedlet kreosot (gäller fleralet trästolpar).
Alla dessa skäl är säkert riktiga. Men de förklarar ju inte varför chockerande giftlampor på ruttna giftstolpar inte ska ersättas av modern belysning.
Det är illa nog ändå med ljuset så här års. Redan i augusti märker man hur dagarna blir kortare. Sedan går snabbt. Och när sommartid går över i vintertid går rullgardinen verkligen ner. Nyligen beskrev någon Sverige så här års för mig: Det är som att bo i ett kylskåp med trasig lampa.
Att bo på våra breddgrader med stora ljusvariationer är så extremt att det på bred front utlöser depressioner när ljuset tas ifrån oss. Vad ska man då tänka när makthavarna – just när världen känns som mörkast – släcker den artificiella belysning vi skaffade oss när Sverige var mycket fattigare än i dag.