Hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande Mats-Ola Rödén (L) säger till GA att han kommer att avgå om han inte kan visa resultat inom ett år. Men att avgå om ett år är i mitt tycke ingen bra lösning. Antingen har man en idé och driver den under hela mandatperioden eller så avgår man direkt. Antingen väljer man att vända på alla stenar både en och flera gånger, vilket tar tid eller så låter man någon annan vända på dem. Att bara lyfta på hälften utan att granska dem från alla möjliga håll ger inget bra resultat.
Och det är just resultat som krävs från samtliga nämnders ledningar. Hittills är det bara Andreas Unger (M), ordförande i gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, som visat på handlingskraft. Även om tillvägagångssättet var exceptionellt dåligt och de åtgärder som vidtogs kan ifrågasättas.
Den enda nämnd som visar på ett överskott i den nyligen presenterade prognosen utifrån delår 1, är barn- och utbildningsnämnden. Men mer än hälften av det överskottet kommer av den eftersläpning som resursfördelningssystemet har gällande antalet barn i skolan. En eftersläpning som tidigare år skapat underskott, men som nu ger ett överskott. När det gäller aktiva åtgärder för att minska kostnaderna lyser utredning om framtidens skolorganisation rätt ensam som idé. Men de eventuella besparingarna som kan komma ut av den lär dröja.
Socialnämnden har satsat alla sina besparingskort på att privatisera regionens särskilda boenden, äldreboenden. Planen var att privatisera alla regionens boenden i Hemse, Roma och Visby. Vilket är nästan 75 procent av regionens egna äldreboendeplatser. Men när beslutet väl togs valde nämnden att undanta regionens största äldreboende, Pjäsen, i privatiseringsprocessen. Detta då man såg att det inte var möjligt att driva boendet billigare i privat regi.
Men även tidsplanen blev ett bakslag för den som hoppades på snabba besparingar. Hemses bägge boende, som är först att auktioneras ut, kommer inte att kunna drivas i ny regi förrän som tidigast från 1 oktober 2021. De andra två auktionerna som planeras, gällande de bägge äldreboenden i Roma och Fältgatans bägge avdelningar i Visby, drar ut på tiden och enheterna kan driftsättas med privata aktörer som tidigast i mars 2022 respektive oktober 2022. Så några direkta besparingar under 2020 finns inte planerade utan kan märkas fullt ut först 2023 då vi också har en ny mandatperiod påbörjad.
I GA:s artikel låter regionstyrelsens ordförande Eva Nypelius meddela att underskotten beror på dålig budgetdisciplin. Något som då även borde gälla henne själv som ansvarig för underskottet i regionstyrelseförvaltningen.
Men frågan är om det är så enkelt att bara skylla på dålig budgetdisciplin. Nämnderna har också ansvar för viktiga verksamheter. När Mats-Ola Rödén kommenterar var överkostnaderna ligger i hans nämnd ger han delvis samma svar som vi alltid hört från ordföranden för HSN. Bemanning och läkemedel. Det skulle vara enkelt för Rödén att minska sina kostnader genom att inte ge den bästa och dyraste medicinen till sjuka gotlänning. Eller att inte bemanna upp avdelningar med dyr hyrpersonal. Men följderna av att inte ge gotlänningar en vård som är likvärdig med resten av landet skulle inte uppskattas. Jag har inte heller upplevt att man från den borgerliga politiska ledningen har pekat åt det hållet, även om det retoriskt är innebörden av den stränga budgetdisciplinen om man inte hittar andra saker att spara in på.
Regionen står inför stora ekonomiska utmaningar. Alla stenar måste vändas och undersökas för att politiker och tjänstepersoner ska kunna hitta besparingar som också ger effekt. Det tar tid och kräver tålamod. Men att nämndordföranden väljer att avgå efter halva mandatperioden om de inte klarar av att hålla budget är ingen lösning. Finns inte engagemanget ska man avgå med omedelbar verkan. Men om engagemanget finns ska man fortsätta till det finns ett positivt resultat eller en tydlig förklaring till de ständiga underskotten.