När vänstervågen var som starkast insåg marknadsliberalerna i Svenska arbetsgivarföreningen, SAF, att det behövdes nya grepp. Sture Eskilsson hade lösningarna.
Få vet vem Sture Eskilsson var och vad han betytt för den nyliberalism som än i dag sätter djupa negativa spår i vårt samhälle. Från borgerliga politiker, ny- och marknadsliberaler samt de politiserade delarna av arbetsgivarorganisationerna är det däremot ingen tvekan om hans betydelse för den nyliberala eran i Sverige.
Sture Eskilsson var vad man kan kalla Svenska Arbetsgivarföreningens chefsideolog. Han såg att det socialdemokratiska solidariska folkhemmet inte gick att rubba utan en djupare förändring av samhället. Med hjälp av resurser från näringslivet byggde han upp den ideologi och världsbild som bäddade för nyliberalismens Sverige. Det var också Eskilsson som gav SAF, numera Svenskt Näringsliv, den politiska roll som organisationen har än i dag. Eskilsson ligger också bakom alla de grenar som växte ut från SAF-trädet, exempelvis tankesmedjan Timbro.
I dag ser vi följderna av den samhällsförändring nyliberalerna i SAF jobbat hårt för sen början av 1970-talet. Privatiseringen av välfärden, avregleringen av viktiga samhällsfunktioner och försämringen av arbetares villkor har inte kommit av en slump. Alla de förändringarna är en följd av det arbete Eskilsson gjorde med näringslivets tunga ekonomiska stöd.
Förhållandet mellan arbete och kapital har kantrat och numera får kapitalet till och med möjlighet att utbilda våra barn. Arbetsgivarnas satsning på företagande har inneburit att entreprenörskap blivit en del av vårt utbildningssystem genom Ung Företagsamhet, UF, där Svenskt Näringsliv är en av finansiärerna. Detta samtidigt som arbetarnas företrädare i ungdomsförbundet SSU inte ens får komma in i skolans lokaler. Något vi kunde läsa i en insändare från SSU Gotlands ordförande Ida Nordahl.
Vad vurmandet för företagandet som företeelse har inneburit för svensk arbetsmarknad är tydlig. Arbetare inom bland annat industrin sparkades ena dagen för att nästa komma in som ”konsulter” med betydligt sämre villkor. Den så kallade giggekonomin har spritt sig och kan liknas med 1800-talets daglönare. Att vara sin egen lyckas smed har ivrigt förespråkats av kapitalet genom kampanjen satsa på dig själv och entreprenörskap är numera en del av dina barns utbildning. Det finns till och med lärare som utbildats och certifierats av UF för att driva deras utbildningar och världsbild under vanliga lektioner.
Att någon ska kunna ge barnen information om fackliga rättigheter och en annan bild av samhället än den som Eskilssons efterträdare undervisar barnen i är däremot inte lika intressant för skolan. I alla fall inte på Gotland där SSU stängs ute från skolan och LO bara fått genomföra två stycken skolinformationer a 40 minuter styck under 2022 där frågor som arbetsrätt, arbetsmarknadsförsäkringar och kollektivavtalens betydelse tas upp. Att arbetare ska ha schysta villkor verkar skolan inte bry sig om.
Det finns heller inga certifierade lärare för uppgiften att utbilda våra barn i arbetares villkor.
Orsaken till att SSU stängs ute är tydligen att andra partier saknar ungdomsföreträdare på ön. Att SSU även är LO:s ungdomsförbund och skulle kunna vara en viktig motvikt mot den av arbetsgivarorganisationens sponsrade entreprenörsutbildningen verkar inte bekomma den gotländska skolledningen.
Så framgångsrikt har Sture Eskilssons arbete med att bryta sönder det solidariska folkhemmet varit, att den svenska skolan numera ger kapitalet en gräddfil till våra barn genom eget utbildningsmaterial, medan arbetarnas företrädare inte ens får komma innanför skolans dörrar.