Regeringen har beslutat att stötta Ukraina med krigsmateriel för ytterligare drygt sju miljarder. Det är det största svenska stödpaketet hittills och det kommer mycket lägligt.
I veckan infaller tvåårsdagen av Putins fullskaliga angrepp på Ukraina. Den ryske diktatorns planer har hittills inte infriats men de ukrainska försvararna befinner sig under stor press; militärt men i ökande grad också politiskt.
Putin kan glädjas över att den europeiska försvarsindustrin hittills inte når sina produktionsmål samtidigt som den egna ryska krigsindustrin kommit i gång på allvar.
Till detta kommer naturligtvis den större diplomatiska situationen. Ryssland är inte alls så isolerat som det såg ut att bli i början av kriget. Inte minst har Putin stöd från Kina. Europa är splittrat och i USA börjar politikerna ifrågasätta varför landet ensamt måste stå för så stor del av stödet till Ukraina. Vad som sker om Donald Trump vinner det amerikanska presidentvalet vet ingen. Men utsikten skrämmer ukrainarna lika mycket som den uppmuntrar Putin.
Det är alltså ingen slump att regeringen väljer att nu skicka ett rekordstort stöd. Materielen behövs men det handlar också om att skicka en signal. Det gäller att visa beslutsamhet och att de europeiska demokratierna är beredda att hjälpa till mer.
Ett första mål är att minska ryssarnas överläge inom artilleri. Två av de sju miljarderna som Sverige satsar ska gå till ett nordiskt projekt för att öka produktionen av artillerigranater. Den danska regeringen meddelade för övrigt tidigare i veckan att landet skänker allt sitt tillgängliga artilleri till Ukraina.
Det svenska paketet innehåller förutom artillerigranater också bland annat granatgevär, pansarvärnsrobotar och handgranater. Dessutom skänker man för första gången Stridsbåt 90 till ukrainarna. Stridsbåtarna kommer hjälpa Ukraina att behålla initiativet i Svarta havet och vid floderna.
Det stora stödpaketet påverkar självklart i ett kortare perspektiv vår egen försvarsförmåga. Precis som i andra europeiska länder måste det ske en avvägning av hur mycket stöd man kan skicka utan att äventyra den egna uppbyggnaden.
Kanske kommer vi höra kritiska röster i den svenska debatten som menar att vi ger för mycket. Då bör vi komma ihåg att vi långsiktigt hjälper oss själva genom att hjälpa ukrainarna här och nu. Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, MUST, varnar i sin färska årsrapport för att Ryssland nu snabbt ställer om sitt samhälle för ett långvarigt krig. Ryssland har ambitionen att stärka sin ställning i Östersjöregionen och på sikt ingår Sverige i den ryska planläggningen, enligt Must. Det är dock en framtid som inte behöver bli verklighet om Putins krigsmaskineri kör fast redan i östra Ukraina. Vapen till Ukraina är just nu den klokast tänkbara placeringen av svenska skattepengar.