I går skulle hon reda ut sitt uttalande från i tisdags då hon sa: "Om Sverige skulle välja att skicka in en Nato-ansökan i det här läget så skulle det ytterligare destabilisera den här delen av Europa, öka spänningarna i Europa. Och Sverige skulle bidra till att destabilisera läget ytterligare".
En formulering som ledde till stor uppmärksamhet i vår omvärld.
Vid gårdagens presskonferens underströk statsministern gång på gång att det är Ryssland och ingen annan som står för instabiliteten i Europa. Men åsikten att en svensk ansökan om medlemskap i Nato skulle leda till ökade spänningar och ses som ett hot mot Ryssland är en del av Putins huvudbudskap för att legitimera sin invasion av Ukraina.
Att i stort sett kopiera Kremls propaganda borde inte vara möjligt för en statsminister som menar något annat.
Takten på desinformationen från Ryssland har växlats upp ordentligt när invasionen i Ukraina inte gick som det var tänkt. Det vill säga snabbt och lätt. Ukraina försvarar sig med allt de har och med stöd från i stort sett hela västvärlden.
"Så länge det finns en 12-åring med en smörkniv i Ukraina kommer det att finnas motstånd" beskrev överstelöjtnant Peter Lidén, tidigare försvarsattaché i Ukraina, träffande det ukrainska folkets kampvilja i SVT.
Sverige har sedan länge förklarat att Sverige och Finland bör agera gemensamt i frågan om militära samarbeten. Som Joakim Broman skrev om häromdagen på den här sidan har opinionen för ett Nato-medlemskap vuxit sig stark i Finland efter Rysslands invasion i Ukraina.
Upplevelsen av Ryssland som ett hot tenderar att vara starkare ju närmare Ryssland man befinner sig. Putins ambitioner att "återerövra" Ukraina kan ju lätt översättas till en rad andra länder som nån gång legat under rysk hand.
Finlands statsminister Sanna Marin (S) sa så här om Magdalena Anderssons uttalande: "Ett icke-beslut är också ett beslut med sina egna konsekvenser".
För det är ju inte så att man är neutral för att man inte väljer sida. Väljer man inte sida väljer man också att vända ryggen åt någon. Och Sverige är varken neutralt eller alliansfritt.
När Lissabonfördraget trädde i kraft 2009, bands Sverige till en solidaritetsplikt som innebär att vi, liksom alla andra medlemsstater, ska bistå varandra med militära resurser och stöd. Bestämmelser om kollektivt självförsvar som liknar Nato till stor del. Och de flest andra EU-länder är med i Nato.
Som nån sa, kanske var det den kinesiske generalen Sun Zi, kanske var det Mao Zedong eller Napoleon, om detta verkar hela internet tvista. Hur som helst: varje land har en armé, sin egen eller nån annans.